Svensk Eyrkotidning om Skottska frikyrkan. Svensk Kyrkotidning meddelar i sina sednaste hitkomna numror ett föredrag om Skottska frikyrkan, hållet i Stockholms prestsällskap på dess högtidsdag förlidet år, hvilket i anseende till:det sätt, hvarpå det bedömer denna kyrkliga företeelse, är så märkligt och så karakteristiskt för den kyrkliga ande; som öfverhufvud genomgår vårt svenska kleresi, att vi ej ansett oss böra underlåta härpå fästa våra läsates uppmärksamhet. -En strid emellan borgerliga makten och folkets allmänna vilja att, obehindradt af den verldsliga makters inblandning, sjelfva förfoga om sina kyrkliga angelägenheter har ända från påfveväldets afskuddande egt rum inom Skottska kyrkan. Reformationens införande var der icke, såsom i England, hos oss och uti Skandinaviens öfriga länder, ett verk af konungamakten, utan af folket sjelft. Men derföre har:ock Skottska folket alltid varit ömtåligt mot all inblandning å statens sida i det, som till dess kyrkliga angelägenheter hörer, och under hårdnackadt motstånd och blodiga förföljelser förfäktat sin rätt att sjelfva få gifva sig sin kyrkliga författning. Men till. hvilka medgifvanden än staten med anledning häraf funnit sig nödsakad, har dock den Skottska kyrkan aldrig lyckats tillkämpa sig en fullkomlig oafhängighet. Patronaträttigheten fortfor, ehuru inskränkt till rättigheten att föreslå för församlingen i den äfgångnes.ställe en ny kyrkoherde, mot hvilkens antagande församlingen egde inlägga sitt veto. Der detta veto var enhälligt, var då patronus nödsakad föreslå församlingen. någon. annan; men der patronus blott kunde få tvenne af församlingens medlemmar med sig, blef den föreslagne församlingen påtvingad. ..Samma rätt egde regeringen uti andra: församlingar;i hvilka ingen patronaträttighet egde rum; På 1830-talet upplågade härom en ny -strid i den Skottska kyrkan. Förgäfvas sökte det;Skottska folket genom väldiga petitioner både hos regeringen och parlamentet få denna rättighet upphäfven; men då alla försök att. på sådan väg vinna rättelse visat sig fruktlösa, skred man omsider, år 1843, till. ett oftentligt,utträdande ur kyrkan. Icke mindre än 474 Skottska kyrkoherdar öfvergåfvo sina hem, sina kyrkor och sina inkomster. Men deras församlingar följde dem till större delen. Insamlingar, oerhörda hos oss, gjordes öfver hela landet. Nya kyrkoherdeboställen, nya kyrkor och nyå skolhus uppstodo bredvid de gamla. Sålunda uppkom den Sköttska frikyrkan. Onekligen är detta en af vår tids.märkvärdigaste kyrkliga företeelser, ådagaläggande på det mest.storartade sätt den makt, som den kristna andan har, Flertalet af ett folk utträder ur den bestående kyrkliga institutionen och låter alla offer, som erfordras: för uppbyggandet af nya kyrkor och kyrkoherdeboställen, ny aflöning af sitt presterskap, nya prestbildningsoch skolanstalter, icke falla sig för tunga, blott för att förbehålla sig rättigheten att sjelfva få utse.sitt .presterskap och ARSENAL EE Rn she, ret Re