Aftonbladet – 5 augusti 1859, sida 2

net af en furste, som nyligen gått hädan under de mest förtjenta. välsignelser och tillgif venhetsbevis från sina undersåtares sida. Ett dylikt exempel förekommer. ej. just så ofta, att vanan förmått afnöta intresset dervid, och det skulle vara en uppenbar otacksamhet att låta konung Oscar af Sverge nedstiga från en tron, som han hedrat genom sina dygder, utan att bevisa em rättmätig hyllning åt de stora och solida egenskaper, hvilka skulle ha gjort honom till en utmärkt man i hvilket stånd som helst det hade behagat Försynen att låta honom födas. Vi vilja ej här upprepa hvad hela verlden .känner rörande konung Oscars börd samt de förnämsta skiftena i hans offentliga bana. Men i det vi här gå att erinra om de vigtigaste bland de förändringar, som i svenska lagarne infördes under hans regering och till hvilka han, såsom allmänt kändt är, tog det ärofulla initiativet, skola vi söka ådagalägga hvilka denna ädle och vise andes verkliga sträfvanden voro, samt visa huru en på en gång ärlig och klok furste kan under några få års regering lemna spår efter sig i sitt lands historia, ntan att våldföra någon. institution, utan att såfa något aktningsvärdt intresse, utan att på ett vådligt sätt uppröra passionerna inom :de samhällen, som. af Försynen blifvit anförtrodda åt hans vård. Konung Oscars regering varade knvappt femton år, han gjorde sjelf icke något krig, han efttrlemnar ickenågra af dessa lysande anspråk på ära, hvilka tjusa folkens fantasi; men efterträdande en Kong hvars administration var ganska blomstrande, kunde han vid sin död med fullt skäl säga, att han-åt sin efterträdare lemnade ett land ännu mera rikt oeh lyckligt än det han emottog. ur. sin faders Händer. Pröfsingar ha emellertid ej besparats honom såer än någon annan, t.ex. då Han hade att genomgå den . för. alla troder så fruktansvärda. 1848 års kris, då han kallades att: i. sin mån under flera år detaga i omintetgörandet af tyskarnes föreemot de skandinaviska nationernas rättigKketer, och då han 1855. var nära att komma i ett krig med Ryssland. Han förstod att göra det goda utan häftighet och utan svaghet; aldrig ryggande tillbaka då fråga var om att fatta ett stort beslut, men ej heller någonsin genom otålighet framkallande nödtvånget att fatta ett sådant. Son af en konung, som endast hade sig sjelf att tacka för sin. lysande framgång, och som af händelserna hade lärt, att förtjensten icke är mindre oundgänglig för furstar än för massan af dödliga, hade konung Oscar blifvit uppfostrad med en utmärkt omsorg, och i så liten beröring som möjligt med hofmänhen. Han hade tillbringat en del af sin ungdom vid Upsala universitet, i kretsen af de utmärktaste män, som Sverge den tiden egde inom :konsternas, vetenskapernas och litteraturens område. Inom universitetets sunda atmosfer hade han utbildat sitt förstånd, i det han med glädje öfverlemnade sig åt det tycke, som han hade för intelligensens värf; ett tycke, som konungen hans fader så mycket hellre tillät honom att. följa, som Carl Johan, fullt öfvertygad om sin egen förmåga att ensam sköta sina riken, aldrig visade någon synnerlig otålighet att se arfvingen till sin krona ta en verksam del i regeringsärendena. Kronprinsen, som nästan lefde i en slags enslighet, sysselsatte sig med de allvarligaste studier med. samma ifver som en man, hvilken ej hade haft annat än sina talanger för att bereda sig en plats i verlden. Det är under dessa år af studier och betraktelser, som han skref flera verk, af hvilka blott ett enda, som vi tro, blifvit tryckt, en afhandling Om straff och strafanstalter, öfversatt på nästan alla Europas språk. Denna bok, som gör lika mycken heder åt hans hjerta som åt bahs skarpsinnighet, har beredt honom ett aktadt rum ibland samtidens kriminalister. Vi böra hoppas, att man kommer att utgifva hans öfriga skrifter äfvensom hans misikaliska kompositioner, hvilka de få amatörer, som derom ega kännedom, tillerkänna mycken förtjenst. Sedan han uppstigit på tronen, upptog omsorgen om -de allmänna ärendena: hela hans tid; I våra dagar får icke den furste förblifva sysslolös, som vill med såmvetsgrannhet uppfylla sina -pligter; så mycket mindre den som här att styra tvenne riken, förenade under samma spira, men förvaltade af tvenne styrelser, af hvilka den ena är fullkomligt oberoende af den andra, och försedda hvar ör sig med en konstitution, som är ett slags mästerstycke i fråga om inveckling. En konung al Sverge och Norge är säkerligen en af de mest sysselsatta menniskor här i verlden, och man fattar ganska väl att han söker förenkla systemer, hvilka ofta utgöra rätt besvärliga hinder för ärendenas behöriga gång. Emellertid är det icke synnerligt lätt atterhålla folkets samtycke till förändringar i en sakernas ordning, som är byggd på traditioner, hvilka äro dem kära, och konung Oscar sjelf bar med all sin klokhet och sin popularitet icke i detta. hänseende förmått vinna annat än föga betydande resultater. Det bör emellertid anmärkas, att de ändringar, som under hans regering införts i grundlagarne; och särskilt i hvad-som rör valbarhetsbestämmelsernä för borgareoch böndestånden; allå utgått från en liberal anda. Inom civiloch brottmålslagen har deremot konung Oscars regering utmärkts af reformer, så vigtiga, att de kunna sägas . utgöra början Il! ott nu träghiust . la metiftritn gen. GC