Aftonbladet – 4 augusti 1859, sida 2

i Bringsta samt domsagans ombud vid sista riksdagen Pehr Andersson i Hammarsvall. Kristianstads län: För Willands härad, ombudet för Östra Göinge Nils Svensson i Ebbarp. Valet är öfverklagadt. För Albo och Gerds härader: Håkan Olsson i Degeberga (nyvald). Äfven detta val är öfverklagadt. Vid valet för Kristianstad erhöll den valde, grosshandlaren A. F. Ericsson, 138 röster afl 28 röstande, samt häradshöfdingen Torslow 132 röster af 58 röstande. Arfvodet bestämdes till 10 rdr rmt om dagen. Valet för Sundsvall lärer blitvit öfverklagadt. Med anledning af valet: för Gefle yttrar Norrlandsposten i sitt nummer för den 1 dennes: Man har sagt att den nya valordningen ej uteslnter möjligheten för medelklassen att göra . sin röst gällande, der så erfordrades, framför den större förmögenheten. Utgången af valet i lördags vederlägger detta fullkomligt. Vil må endast se på rösterna för dem, som fingo I: högsta antalet: rådman Grape fick röster afjalla kategorierna och erhöll af 72 valmän : röster för 3,518 rdr, rektor Selggren af 501: för 2,825 och häradshöfding Lönnerberg afl. 37 för 948 rdr. Det är bekant att många af:! höllo sig från valet just af öfvertygelse atti deras röster ej skulle gälla något i den afj dem önskade riktningen, och äfven om dessa l. hade fallit på hr häradshöfding Lönnerberg, så är det klart att de ej kunnat medverka till pluralitet för honom, enär de angifna siffrorna visa, att han behöft ett tredubbelt antal eller inalles mer än 100 valmän för att hinna samma resultat som hans medtäflare, som endast med 13 valsedlar mer på sin sida fick tredubbla antalet röster, och detta oaktadt hr Lönnerberg dock på sin sida hade valsedlar på mer än 100 röster hvardera. Att vid val en annan gång efter samma valordning ännu flera än nu skola afhålla -sig från valet, är en naturlig följd af detta oefterrättliga förbållande. Den nyvalde, hr rektör Selggren; för hvars val. hr. Muren anses hafva väsentligt verkat, har ett aktadt namn : för lärdom och sjelfständiga tänkesätt. Huruvida han besitter de egenskaper, som vår tid och dess egna samfundsförbållanden af en representant fordra, skall väl snart visa sig. De, hvilka ej lemnade honom sina röster, bafva fruktat hos honom finna vissa konservativa åsigter, liksom någon benägenhet för prohibitism i tullagstiftningen, äfvensom hans åsigter i de vid denna riksdag så högst vigtiga finansiella frågorna ej äro dem det-ringaste bekanta. Det vore en angenäm öfverraskning, om de skulle komma att finna att deras farhågor varit ogrundade. Hvad vi veta är, att hr S: först i elfte timman framställdes såsom valkandidat, sedan han förut af ett bemedlingsparti varit hos det nu segrande förgäfves föreslagen, men som slutligen antog honom, möjligen af farhåga för seger för den mer liberalt prononcerade häradshöfding Lönnerberg. En liten valagitation har således här icke saknats, ehuru för sent kommen till stånd att kunna åstadkomma någon fullt lifvande verksamhet, hvilket ock valordningens inre väsende för framtiden gör ännu mera omöjligt., Valet för Upsala stad, hvaröfver, såsom bekant är, besvär hade blifvit anförda, har blifvit af konungens befallningshafvande i länet upphäfdt, genom ett så lydande utslag: Kongl. Maj:ts befallningshafvande har tagit detta besvärsmål i öfvervägande; och som, beträffande först den af professor Boström, såsom befullmäktigadt ombud för enkefru Boström; förda klagan deröfver, ätt hon blifvit tillagd rösträtt vid riksdagsmannaval för Upsala, i grundlagarne icke förekommer något uttryckligt stadgande derom, att qvinnor äro berättigade att lika med män i riksdagsmannaval för städerna deltaga, alltså och då grundlagarne icke få tolkas vidsträcktare än ordalydelsen angifver, finner Kongl. Maj:ts befallningshafvande enkefru Boström icke hafva bordt i röstlängden upptagas. Vidkommande derefter professorerna Lindblads och Glas besvär, så och enär ostridigt är, att klaganderna för sina befattningar, som professorer vid härvarande universitet, ej mindre åtnjuta presterlig årsberäkning och befördringsrätt än äfven ega representationsrätt vid riksdagarne i presteståndet, ty finner Kgl. Maj:ts befallningshafvande professorerna Lindblad och Glas böra hänföras till dem, som, enligt 3 mom litt. a i 14 riksdagsordningen, äro oberättigade att, välja riksdagsmän i borgareståndet. Beträffande vidare besvären i den delen, att rådmannen Holmberg och Löfvån obehörigen. uteslutits från deltagande i riksdagsmannavalet, så och alldenstund Holmberg och Löfven ostridligen tillhöra borgmästare och -råd samt den öfverenskommelse; som af vederbörande föreslagits och af Kongk Maj:t den 8 Februaii 1850 i nåder; fastställts, hvarigenom råd stufvurätten och magistraten i Upsala, ehuru med borgmästaren: till ordförande i dem begge, till sina tjensteåligganden blifvit helt och hållet åtskilda, icke kan förändra eller förminska den rättighet, som Holmberg ochLöfvån, begge rådmän i staden; tillkommer, fördenskull pröfvar Kongl. Maj:ts befallningshafvande skäligt förklara, det rådmännen Holmberg och Löfvån icke kunna betagas rättigheten att rösta vid val till riksdagsman för staden. Hvad åter beträffar magister Edqvist:s besvär deröfver, att boktryckaren Sundvallsön blifvit olagligen vald, enär han icke skulle vara valbar; så emedan 3 mom. 14 R. O!, jemte stadgande, att ingen får till riksdagsman för stad utses, som icke minst tre år före den dag, hvartill riksdagen blifvit pålyst, varit, enligt I mom. af samma paragraf, valberättigad, tillika innehåller, att denna tid skall beräknas från tjensteeller borgareeds afläggande eller från det utöfningen af yrke börjat eller egandeoch -besittningsrätt till hus, tomt eller jord i staden blifvit förvärfvad, ty och då vid åtskilliga af Sundvallson företedda betyg blifvit ådagalagdt, att ban vida mera än tre år före riksdagens början, ej mindre varit egare af hus och tomt i staden, än äfven utöfvat ett till borgerlig näring Hänförligt yrke, finner Kongl. Maj:ts befallningshafvande bokt n Surdvallson vara val