de behöfva rymma sin vägp, tillade hon med en outtröttlig pratsamhet, ty Emma och Nancy betalade alltid hyraa en vecka i förskaott., Vänta barn, tilldess mrs Rebecka kommer igen, sade hon, Då får jag veta allt. Hon är språksam och inte. alls: högmodig — helt olik. sin matmor. Miss Cheerlys, högmod bestod. deruti;. att hon led i tysthet, utan klagan eller knot. Ett af mrs Perkins barn kom nu springande för att säga sin mor, att en grann herre med guld på hatten; hade stått utanför porten och knackat i tio minuter. Gossen fick ett slag på örat, för att han ej kommit förut och berättat detta; modren skyndade hem den kortaste vägen, öfver grannens bakgård, och denna erinrade sig hastigt att hon behöfde sopa trappan utanför sin port; Är detta numro sju ? frågade Harry Burg, så snart värdinnad blef synlig med ett litet barn på armen och :en planta om några år, som höll henne i klädningen och ifrigt sög på ett smutsigt finger. Ja, sirs, svarade qvinnan och neg. Ni har en ung dam till hyresgäst, vid namn Cheerly ?n Ja, sedan tre månader, sir, . åter en nigning; och hennes tjenarinna, mrs Rebecka, sir Lemna detta kort till den unga damen och säg att jag Önskar få tala med henne. Det låter sig icke göra, sir. Hvarföre icke, min goda qvinna? Emedan hon ej. är bemma, sir. Nåväl, här .bor en annan ung flicka, Nancy Bligho, fortfor gentlemannen; jag önskar då att få tala med henne., Ni kan ej få träffa henne heller; de hafva båda rest bort. ,Hvart hafva de farit? A Ja, det är mer än jag kan begripa, svarade mrs Perkins med en förtretad min. Jag