Aftonbladet – 16 juli 1859, sida 2

hästgardesdetachementet, ? 4 anlägga fiendens eget fälttecken för att b edraga lane poster, Annorlunda gick de. med den stackars gtneralmajoren och e nefen för ingeniörkåren Jöns Kleen. Han (ärer i krigskonseljen blifvit: utsedd. till Jatt vara syhdabocken, som skulle nyttjas 9 ct visa huru en ingeniörge-ral icke bör bära sig åt i fält. Om det är sant hvad man b rättat mig, att han en gång fann sig: med ba. sin trupp ohjelpligt massakreräd: af artille ; och en annan gång hade fört den I en SY jan position, att den hvarken..-kunde kom a fram eller tillbaka, så voro föjaktligen des? 4 Jönsiader inga bevis på oskicklighet hos: vår; genichef, utan på förhand öfverenskomna: Jldragelser, androm till varnagel. Deremot vär man i lägret öfverens om att anse generalmajor Kleens grofva förolämpningar mot kaptener grefve Tönnes Wrangel säsom fullkomligt allvarsamma. Krigsaofrätten lärer ock kommå att för dem behandla generalmajoren med tillbörligt allvar. . Generalmajoren kan då till sitt försvar -andragay,.;att han så mycket haft att göra med pionierer, att han glömt det några andra menniskor finnas. Åhlkistan kommer alltid att blifva ett märkligt namn i; vår öfningslägers-historia. Och då bör Annå icke glömmas. Det är dalkullan som ror båten mellan Åhlkistan och Roslags tull. Det hände en dag, medan hön stod i land vid en grind, att en officer. kom: ridande, När han såg grinden stängd; ropade han med befallande ton: Öppna P rinden, kulla! Annas dalHögmod väcktes. Ånte har du något att befalla öfver imej,, sva -ade hon och lät grinden vara stängd. Någ on annan måste öppna för den ståtlige officer en, Men när Anna erfor att det var kronpr insen sjelf, som hon hade gifvit sitt ganska 7 parska svar, så tyckte hon att hon ändå 2eW a kunde ha öppnatfför. honom, ;