Aftonbladet – 16 juli 1859, sida 2

:-Enskilt bref från Päris. sd (Förts. fr. gårdagsbl.) Jag vet, alltför. väl-att du af: tidningärne i allmänhet får en Helt anhan åsigt öm de förhållandenrjag vidrörte. De-hörata naturligtvis sina notiser: fråtr pariserbladen. Det vill verkligen mod till att skrifva tvärtensot hvad dessa med en mun förkunnäj-öm också det osmakliga. smicker, som n vaksam och slafvisk censur tillsvarfvar åt hvarje kejsarens handling, gör: deras förtjasning något misstänkt. La Patrie t. ex. tyckes mig nästan rasa inom detta. område. Jag kan ej hjelpa-om jag icke i allt säger som alla andra; ty jag måste, då jag skrifver till dig, omtala min erfarenhet och detta tföts en och annan af mina landsmäns uppfattning. Ingen inser bättre än jag att hela min uppfattning. kan vara ett totalt missförstånd; hvad betyder ett par dussin personers yttrande, iett samhälle med mera än: halfannan million menniskor. och några måhända oriktigt gjorda iakttagelser af Ön främling på ett par punkter i en sådan stad son Paris? Men hvad jag har iakttagit omtalar jag för dig, och vänner förlåta ju så gerna ouppsåtliga misstag. Döm sjelf. Jag bekänner det gerna, attjag icke vågar bilda paig något bestämdt omdöme om stämningen här i afseende på kriget, I ett tror jag raig likväl icke taga miste, deri nemligen, att fransmannen i allmänhet — den bättre. åtminstone -— räknar till sin nationalöra att villigt bispringa hvilket folk som helst, om det lider förtryck; men att : förtroendet, för nuvarande regering icke är helt och bållet fullständigt. Dertill kan jag .med -säkerhet tillägga, att i verlden icke finnes nåZor: mera populär man bland Paris lägre befolkning än — Garibaldi. Hans biografi, porträtt och medaljer, präglade: till hans. ära,. äro kuranta: handelsvaror. Men huru såg Paris då ut vid underrättelsensom den stora segern vid Magenta, torde du fråga. . )Den som det;vissten,. måste jag svara. Men huru jag fann det, vill jag der emot, så godt jag kan, söka beskrifva. Jag säger dig då genast, att det i sanning vill till att, såsom fransmannen sade; våra van vid stora segrar; com man skall yttra sin förtjusning öfver en batalj, deör man anser sig nafva gjort ända, till .9,000 fångar och försatt 20,000 fiender utur stridbarti skick, på det sättet som: mån här möttög underrättelsen op, slaget vid: Magenta. Då jag vid. fyratiden; på eftermids dagen gick) ut, var saken rerian känd, och jag väntade migaderföre något utomordentligt skådespel under. aftonen. Jag strök derföre, sedan jag ätit middag, öfver de ställen, der folkhvimlet brukar vara-som störst;-men allt tycktes mig vara Sig så förvånande likt som om intet-övanligt passerat. Man har anmärkt, att Paris har.så många tummelplatser för-sin befolkning; att -man ej så lätt kanse, om nå-gon ovanlig rörelse eger rum eller ej.Detta: är, .också: till en :del sant, ty kaföerna ärooräkneliga: och -sluka tedan i hvardagslag: enorma folkmassor: Men man måste väl ii alla fall. gå på-gatorna; för att komma dit: och derifrån, och jag, mins väl, att lifligheten;, åtminstone; i; duartiers? Latin foch S:t Germain; var ganska påtaglig, då erkebiskopen Sibowr . nyss var mördad, äfvensom då hans mördar ;e skulle afrättas. Alltnog: jag; befann, mig. uti ett caf chantant i; Champs Elysges, segern fick sin oftentliga bekräftelse gen0 m dånet af det första skottet frånv det. Tentc aot SES ESO oe