Aftonbladet – 15 juli 1859, sida 3

er påstår att qvinnorna ofta äro, kände hon en lflig åtrå -att veta, hvart de skulle gå, och gjorde otaliga frågor. Ämnade de besöka blygrufvan? I detta fall kunde hon rekommendera åt dem den bäste: ledsagaren på hela orten. Tillbudet afböjdes. Kanske berrarne önskade köpa mineralier och kuriositeter? Hennes granne, mir Fix, hade den rikaste samling i hela staden. d Herrarne ville inte alls hafva någonting såant. A Det är väl ej möjligt,, anmärkte hon i en ton af felslagna förhoppningar, att ni ämna gå ensamma omkring i trakten ? t Nej, inte precist, min goda en svarade Harold Tracy. Förhållandet är, att vi äro filosofer af den peripatetiska skolan och följa vår store mästare Aristoteles föreskrifter. Som ni väl kan förstå, säger jag detta bara till er egen underrättelse; vi önska icke att det skall blifva allmänt bekant. De ropade på Tom, betalte sin räkning oeh lemnade värdshuset, der värdinnan och upppassaren stodo på trappan och stirrade efter dem med öppe i mun, en bild afden yttersta förvåning. Jag tänk-r vår hemligbet är i säkert förvar, sade Harold med ett gladt skratt. Nog dr jag förlåta qvinnan, om hon förråder en.n Den peripatetiska skolani upprepade Harry Burg tankfullt. Hm! talesättet är :beteckände och rätt godt— filosoferna. gå till fots. I dessa vanslägtade dagar åka de sällan, tillade ban. De äro för fattiga äfven för tredje klassens Vvagnar. Fråga är, om de: voro särdeles rikare i Athen, anmärkte Albert Mortimer. Menskligheten är sig lik i alla tider. Hvilka sade de att de voro? frågade vär