Aftonbladet – 15 juli 1859, sida 2

var Jängtirran beredd att med framgång uppträda på valplatsen, och han hyste då sjelf ett starkt personligt tvifyel om möjligheten att bevara Slesvig i Pattonelt och politiskt -hänseende åt Danmark. Uträttade han mindre i Malmö och på Fyen 1848, så gjorde han oss deremot stor nytta genom att under hela kriget tillåta många af sina officerare att taga dansk tjenst, och ännu större genom attunder vapenhvilan 1849—50 låna norra hälften af Slesvig en nationelt beslägtad och emot danska befolkningen välvillig besättning. Efter kriget har konung Oscar haft tillfälle att visa gästfrihet emot många danskar, som besökt hans hufvudstäder, och synnerligen har han emottagit de -danska deltagarne i naturforskareoch studentmötena med en så hjertlig välvilja och smickrande uppmärksamhet, att ingen af dessa skall kunna glömma det, liksora -han också vid dessa tillfällen uttalat sig -så vackert och varmt om Danmark, dess konung och folk, och framför allt om det ljusa hopp för nordens framtid, hvilket han såg framspira utur folkens vänskap, att enhvar, som hört och minnes dessa yttranden, nu måste sörja öfver, att nordens enhetstanke förlorat ett trotast och mäktigt stöd. Derföre skall: konung Oscars minne också äras och älskas på denna sidan Sundet. Och hans efterträdare önskar man, att han med sin ungdoms kraft, sin högsinthet och sin eldiga vilja må förena sin faders ädla känsla och lugna klokhet, för att kunna fortsätta och öka våra grannfolks. lycka, och för att kunna styrka och försäkra det ömsesidiga närmandet och den broderliga sammanhållningen mellan nordens folk.