Aftonbladet – 15 juli 1859, sida 2

VV man kom hela den långa vägen från Loöndon, bara för att träffa gamla Snape Harry blef uppmärksam. Snape var namnet på-hans förvaltare. Är den herrn ännu qvar?sfrågade han. Nej, han är uppe vid Herregården. Vet du hvad han hette ? Nej, men han var alldeles lik er), sade den förbindlige wr Turnball, med en slug blinkning. Huru så ?x Hean ville inte säga hvad ban hett, Ehuru det ej låg någonting SYnD erligt anmärkningsvärdt uti att en främlir,g kom från. London, för att besöka hans förvaltare, blef Harry Burg tankfull, och han erfor en obe-stämd aning, att det icke bådade honom något godt, utan att dock rätt kunna förstå. hvarföre eller på hvad sätt det skulle skada: honom. Hvad tänker ni om låndet? sade Harold, då de tre resande gingo ned i källarsalen för att äta. Ni kan åtminstone ej förneka den okonstlade enkelbeten i sederna. Tror ni inte detfinns en pump på gården ? tillade han och härmade uppassarens breda bonddialektBravol utropade Albert Mortimer, med ett hjertligt skratt; ni bar sannerligen en utmärkt talang för mimiken. Och ni för smicker,, tänkte Harold Tracy: för sig sjelf. Middagen blef temligen skrålig, som vanligt är vid sådana tillfällen, De trenne -freralingarne betraktades gom resanide handelsexpediter — här i dag, borta i morgon — och deras närvaro lade intet band på samtalet, som vände sig kring de ämnen, som voro af ine tresse för orten såsom räntor, spanmålspriser, lediga arrenden, etes Mer än en gång hörde Harry Burg, til stort nöje för sig sjelf, sitt namn nämnas, åt