Aftonbladet – 15 juli 1859, sida 2

Vi skola nog komma öfverens vid liqviden, sade Harold mycket road. Något lugnad genom denna försäkran, återvände värdinnan till sin plats vid disken, der, åtskilliga gäster otåligt ropade på öl, konjak och vatten; c. c. Se så, min vän,, fortfor den förre, visa oss nu till våra rum. : Hvad! Tänker ni stanna här öfver natten? frågade uppassaren. Nej. Hvad behöfver ni då rum för? För att tvätta och kläda oss — Ha! Hal! Ja, det är så likt er, Londonsfolk. afbröt den landtlige ynglingen. Tror ni inte det finns en pump på gården? Hvad heter du, min förträfflige, unge vän? frågade. Harry. a Turnbull. Hvad heter ni? Frågan kom så oförmodadt, att egaren till Burg Hall, som önskade bibehålla sitt incognito, ej rätt visste hur han skulle svara. Uppassaren skrattade, med en sjelfförnöjd min. Det var synbart att han började få ganska klent begrepp om åtminstone en af de resandes fattningsgåfva, Vi föredraga att göra våra tvagningar inne, i ett rum, anmärkte Albert Mortimer. Hvad för slag ? Nå, att tvätta händerna i våra: sofrum då, upprepade officeren; det tycks som om ni inte vore yana att taga emot många gästor här på värdshuset. Ä vi inte? upprepade uppassaren. Jo, flera än ni kunna räkna till; men kom nu in bara, så skall jag visa er till ett par rum. Missus lär nog låta er betalä dem med. Vi taga emot fasligt mycket grannt folk här, ibland; det är inte längre sedan än i förra veckanp, tillade han, som en riktig gentle