Aftonbladet – 15 juli 1859, sida 2

skulle aflemnas till böckers inköpande. Sjögestads församling beslutade också vid Walborgsmesso sockenstämma i år, att en årlig afgift af.2 rdr per hemman under flera år framåt skulle utgå till grundandet af ett sockenbibliotek. — Från Rödeby i Blekinge skrifves till Carlskrona Veckoblad: Rödeby sockenmän hafva å allmän sockenstämma den 30 sistl. Juni med sällsynt enighet fattat beslut att med första gå i författning om uppbyggande af en ny och rymligare kyrka, och att dertill i höst bidraga med frivilliga körslor och dagsverken. Derjemte ernar man genast uppköpa virke till en hy skolhusbygnad med tjenlig boningslägenhet för en gift skollärare, samt att, innan nästa års slut, åvägabringa en ändamålsenlig uppfostringsoch slöjdanstalt, såvida en lika skyndsam och tillfredsställande dom, som från underdomstolarne erhållits, äfven erhälles från högsta domstolen i en der anhängiggjord testamentsoch donationsfråga. Vidare har man beslutat upprätta ett spanmåls-lånemagasin, hvartill fond årligen samlas; och slutligen hoppas man, att, enär passande lokal blir tillgänglig i någon af omnämnda bygnader, genom en eller annan sockenbos omtanka eller frikostighet ett sockenbibliotek blifver anlagdt. — Man läser i Jönköpingsbladet: : Ett fallissement, som numera icke är nytt, har här väckt mycket uppseende. Efter det i början af April månad upptäckts att kassören i Smålands Enskilta Bank G. Kjellson var på balans, blef han skild från befattningen och måste göra cession, sedan likväl banken förut i reverser med borgen fått betäckning för balansen. Den ingifna staten upptager 202,278 rdr tillgångar mot 187,920 rdr skulder; men det antages för gifvet, att efter skedd realisation uppstår ett icke obetydligt deficit för oprioriterade fordringsegare. Då saken senast den 4 dennes förevar inför rådhusrätten förekommo mot Kjellson så besvärande omständigheter, att han förklarades skyldig träda i häkte. — Af Tidning för Landthushållning, utgifven af C. R. Wulff, har 24:de häftet utkommit. Det innehåller: Om landtbruksvetenskapens vidtberömda framsteg under de sista 2000 åren; Om alfluckring; Hudens bygnad och verksamhet, betraktad föredrädesvis med afseende på husdjurens rykt och vård; Bokhandelsnotiser ; Diverse. — Kommerskollegium har i officiel väg erhållit del af kungörelser angående en ny fyr å Cap Murro di Porca på östra kusten af Sicilien, angående särskilta igenkänningstecken på lotskuttrarne i Hnmberfloden, samt angående å nederländska kusten anbragta sjömärken vid ön Wieringen, i Wieringer Vlaak, i Brielsche Zeegat, vid Goedereede Stykgat, å Brouvershavens redd och Texelsche Zeegaten, hvilka kungörelser komma att af trycket utgifvas, för a:t sjömanshusdirektionerna och vederbörande magistrater tillsändas. RES — Erkebiskopens riksbekanta tal vid prestmötet i Upsala kommenteras nu af signaturen P. G. A. i Öresundsposten. Vi kunna ej finna någonting underligt alls, säger den satiriske författaren, ide af hr erkebiskopen här uttalade åsigter. En lutersk biskop är ju en lika bastant sjelfmotsägelse som en brinnande is eller en värmelös eld. Vår Reuterdahl är således redan och-blir nied hvar dag alltmera hvad institutionen af honom kräfver, och hvem skulle kunna förtänka honom att han rycker sitt mål allt närmare? Reuterdahl lefver iider och är således äfven i det stycket lik biskop Brask, om hvilken kyrkhistorikern d:r Christian Wåhlin i lifstiden yttrade, att det var en lärd och from man, men som icke visste hvad som tilldrog sig i verlden. Verldshistoriska tilldragelser, sådana som Cavours och Esparteros med fleres reformer inom kyrkan i Halien och Spanienx, kan en erkebiskop som sådan icke upptaga i sitt medvetande. Allt det, som kallas rörelse i vår andeliga verlds, förmår han icke tillegna sig. Glädje sig deråt den som kan, säger han, jag kan ej glädja mig öfver denna oro i det gamla Sverge. Han har deremot sin glädje åt dessa menigheter, hvilka väl äro döda, men i hvilka lifvet dock finnes qvar. MNaivare och mera rättfram, hederligare och mera uppriktig kan väl ingen erkebiskop vara, och derför böra vi alla hålla honom räkning. Så tyckas ock erkestiftets fäder och bröder hafva gjort genom sitt förhållande vid prestmötet i Upsala, hvars preses, professor Lindgren, med blomstrande vältalighet och ur ljuft doftande rökelsekar framburit ett välbehagligt offer åt den vördnadsvärde prelaten. En vackrare enighet och mera menlös sinnesstämning låter. ej tänka sig än den, som rådde bland dessa synodales. Instufvade i den lilla skolsalen till ett antal af mer än tvåhundra personer, hafva de i många timmar hållit ut som andäktiga åhörare, icke blott af erkebiskopens tal och af professorns, utan ock af domprosteh Knös latinska tal öfver framlidne hrr Holmström och af Wingård, äf vensom af prosten, Forsells minnesord (förmodligen äfven på latin, öfver några andra lärare inom stiftets församlingar. Hvad det är kärt att se hur gammaldags beskedligt allt tillgått vid -detta tillfälle! Man kan icke nög gratuera ett, presterskap, som så håller ihop omkring sin förman, Der kan förmannen göra sitt afbete med glädje, och-det är endast med en öfvergående lätt suck söndringen inom stiftsförsamlingar kommit till tals. Det ser icke ut som hade ovännen; som utsått ogräset på hednamissionens fält (detta skall väl vara d:r Fjellstedt?),-varit på skolsalemn tillstädes. Riksdagsmannavalen, Presteståndet. Wisby stift. Vid den 13 dennes förrättadt val erhöllo prosten lektor D. Söderberg (har flmit varjit riksda osman) samt kvrkaonherdan 3