Aftonbladet – 6 juli 1859, sida 3

Article Image
saktande af det långa tåget, då man kom till eller i grannskapet af målet för sin resa. Detta är ett oskattbart Yankee-kommunikationsmedel mellan aflägsna punkter af nya verldens största städer, som man, i sitt slag, saknar i gamla verlden. Ekipager äro i Amerika för dyra för dess rörliga allmänhet, och att begagna apostlarnes fortskaffningsmedel tager för mycket af en i nya verlden så dyrbar och der alltid nyttigt använd tid. Till intressant sällskap och cicerone hade jag mr J. B. Kitching, kapten Ericssons kompanjon och den ende ännu återstående af hans mäktiga och inflytelserika, gynnande vänner, som, efter att hafva delat uppfinnarens alla kaloriktriumfer och pröfvande motgångar, ännu var honom trofast; fullt säker om att en man, som har åstadkommit och öfvervunnit hvad kapten Ericsson gjort, också slutligen måste lyckas. Mr Kitching är en åf Newyorks mest ansedda och rika män, somredan . uppoffrat betydliga kapitaler för uppfinnarens kalorikexperimenter, af beundran och intresse för mannen och saken, samt ett orubbligt förtroende för en slutligen lycklig framgång. Mr K. utpekade för mig ett af dessa ståtligt sköna marmorpalats (förut omnämda), som han nyss hade måst sälja till ett underpris af 2—300,000 dollars. Detta ställe,, sade han, var nyss för mig och min familj ett hem och bostad, som jag genom eget arbete hade förvärfvat. Det har måst uppoffras för kalorikexperimenter, först sedan andra tillgångar fattats. Så stort är dock ännu mitt orubbade förtroende för kapten Ericssons förtjenster och slutligen segrande framgång, att, så länge jag ännu eger 25 dollars öfriga, som ej behöfvas till kläder och bröd åt min hustru och mina barn, så skall kapten Ericsson hafva dem för sina kalorikexperimenter. Uti en anspråkslösare, billigare bostad finna min familj och jag oss lika aktade af våra vänner och lika lyckliga som förr i ett marmorpalats. Lefva kapten Ericsson och jag ännu några år, så skall jag nog köpa igen mitt marmorhus. Att åstadkomma sådant med den förutseende, beräknande och egennyttige Yankeen har endast varit möjligt för en man med kapten Ericssons förtjenster och den stora id, hvarför kalorikmaskinens uppfinnare uppoffrat så mycket. (Forts.) SETS

6 juli 1859, sida 3

Thumbnail