Aftonbladet – 5 juli 1859, sida 2

EV BUICK BAKOM KUFSSERNA ), JF. SMITH. (Författare till Den siste af sin ätt.) FÖRRA DELEN. Slitande sig ifrån henne, skyndade Eugenia framåt, men hade ej hunnit många alnar, innan Isabella uppbann henne, föll på knä vid hennes fötter och utropade: Vid vår. faders kärlek, vid vår saliga moders minne, vid den himmel, som hör mig, svär jag att aldrig blifva Harold Tracys maka utan min systers medgifvande.n Öfverväldigad af sinnesrörelse svimmade den unga flickan. Då hon åter kom till sans, fann hon sig i armarne på Eugenia, hvilken slösade på henne hvarje uttryck af ömhet, som hyckleriet kunde ingifva henne, ty sedan hon nu vunnit sin afsigt, var hon högst ifrig att uppnå boningsbuset obemärkt. Sansa dig, min älskade syster,,: hviskade hon och beledsagade hvarje ord med en förrädisk kyss. Utsätt mig icke för min fars vrede eller tjenstfolkets gyckel. Albert nalkas vid slutet af alldn. Jag är nu stark nog, sade hennes syster med en suck, låt öss skynda undan. Men om han hinner upp oss? Det fordras blott en liten ansträngning, och du är räddad! utropade Isabella. Kom denna väg. Genom ett våldsamt bemödande besegrade den upprörda flickan den känsla af svaghet som hotade att öfverväldiga henne, och förde sin syster till trädgårdsporten, der Norah väntat deras återkomst, ) Se A. B. nr 148-150, an