Aftonbladet – 2 juli 1859, sida 2

kejsaren af Österrike på bataljdagens morgon linnehaft. : Det är ännu alltför tidigt att försöka en granskning af de rörelser, som medfört detta stora nederlag. Vissa stora fakta äro likväl påtagliga och kunna skönjas äfven genom teIlografdepeschernas dimmiga medium. Österrikarne: hafva helt uppriktigt medgifvit, att de: blifvit slagna; Historien -harknappast att uppvisa en bulletin, uti hvilken ett nederlagsmera: uttryckligt erkännes. Man påstår, att de bereda sigatt. återtaga striden på andra: sidan Mineio, och att ånyo blifva slagna med.samma dumma tapperhet och oförbätterliga tafatthet, som.de ådagalagt i alla. sina föregående operationer. Till den goda tur, som.tallit på franske kejsarens lott, hörer icke minst lyckan att hafva att göra med en fiende, sådan som denna: tapper, disciplinerad och ärofull att-slåy men. så rådlös och rådvill, att en onda intelligent-man; kommenderande .blotten arme; om än endast jemngod i afseende på mod och disciplin, kan räkna: brarje drabbning-såsom en seger och hvarje kampanj såsom en eröfring. Det var att vänta, att de motgångar, som träffat de österrikiska vapnen i Italien, skulle något. nedstämma tonen hos de före Ticinoöfvergången-så högttalande österrikiska orgaerna ir den tyska pressen: Det talas nu ej mera om en marsch på Påris såsom den simplaste sak i verlden för en tysk Rhenarmåe, ej heller är numera tillförsigten tillden österrikiska oöfvervinnerligheten så stor som förut. Efter slaget vid Magenta tillät man sig till och med att bittert Knötarnde framkasta ej dunkla anspelningar om oskicklighet i högsta ledningen af armen. Trupperna vore de trognaste, tanpraste och herrligaste man kunde önska sig; derom vore ingen fråga — aber die Generäle, men generalerna! Radetzky är längesedan död, Schönhals är äfven länge.sedan död, ochandra nöja sig med, att i ro bakom: de kämpande: massorna studera: fälttågsplaner. Ännu bar ingen prins Eugene, ingen, Laudon uppstått för hären, och de egenskaper, som förskaffa furstegunst; förmå. ej att ersätta krigskonsten. Så suckar, med bitter Hänsyftning på det Grunneska fåvoritväldet, en FrankfurtertidningMen icke.en gång :llusionen om de österrikiska truppernas inre öfverlägserihet: öfver de allierade skulle få förblifva, ostörd. Sjelfva den för Österrike ifrande Allgemeine Zeitung nödgas efter det sednaste-slaget medgifva, att det måhända ej är så alldeles helt med denna åsigt. Österrikarnes. motiv. till. den. sista drabbningen, säger den nämnde Augsburgertidningen, var sannolikt att. gifva Tyskland ett bevis, att österrikiska armen, trots. återtåget, är fullkomligt obruten och hvarje ögonblick beredd att gripa till offensiven.: Någon liten öfverskattning af armens krafter torde äfven ha legat till grund derför. Den franska armen räknar ett oändligt större antal:krigsvana soldater än den österrikiska, men, — tillägger tidningen tröstande — den sednare skall snart taga igen försprånget. De reserver, som nu äro i anryckande, äro gamla bepröfvade soldater, under det franska hären svårligen skall få några ytterligare eliter från Frankrike. Fransmänneus offensiv har nu sannolikt nått sin Kulminationspunkt, österrikarnes, som först nyss begynt, skall visserligen i den närmaste tiden icke foitsättas, men i alla händelser skola frendens framsteg blifva ytterst långsamma etc; Som man ser, har tidningen :j af den ledsamma utgången på sina förra profetior afskräckts !rån att våga förutsägelser, hvaråt det nästa ögonblicket måhända skall gifva den fullständigaste dementi. Tonen mot Preussen har äfven blifvit amikalare sedan denna makt börjat visa hvad som kallas en mera deutsche Gesinnung. Preussen, antyder det, skall ej heller ha gjort detta ör intet. Alla tyskar skola med glädje ölja de svart-hvita fanorna, när det gäller Schleswig-Holsteins. -beirielsen; och ett rörslag om grundläggandet af en tysk förbundsflotta kan när som belst framläggas för bundsdagen och, hvad. sjelfva principen angår, ifgöras på några få sessioner Ehuru det atan tvifvel vore ett stort bevis på medgörlighet hos en tysk församling att på så kort id. som några få sessioner: medhinna att deducera den tyska flottans princip, och oaktadt lockbetornå Sehleswig-Holstein och tyska flottan onekligen äro väl anbragtaför: att: fånga alla eftästaster i norra delen åf det stora fäderneslandet, torde det dock ej våra troligt. att dem kallt beräknande preussiska politiken : skall fastna på denna krok. Den torde -ha fängatFredrik Wilhelm 1V, men i har säkerligen mindre utsigter att lyckas med den mindre romantiske. prinsen-regentens De män, som sitta i det närvarande preussiska kabinettet, torde ha blifvit viså af erfarenheten och lärt sig att det Kan gå mycket lätt i Tyskland att enigt votera om hvarjehanda principer, isynnerhet om tyska flottans irineip, men att. det är mindre lätt att medelst tysk enighet åstadkomma ett enda krigsdugligt fartyg och ett enda kompani verkligt) sjödugliga örlogsmatroser och båtsmän. Kronprinsen-regenten har i dag hållit kon) selj: — Sedan t.f. inspektoren öfver räddnings k 2 VÄ Te mm Lä SAN