Aftonbladet – 2 juli 1859, sida 2

billningskraften söker förgäfves göra sig klar 300.000 man, inbegripna i en kamp på li och död inom en areal, hvars front hade utsträckt sig. i en längd af 2 sv. mil. De vanlige företeelserna under en batalj, de häftiga kanonsalfvorna, det mördande drufbaglet, då långsträckta kolonnernas. framryckande, de täta massornas motstånd, kavalleriets: blixt Isnabba: ahfall, den plötsliga deplojeringen: Jändlösa linier, hvilka derpå sammanstöta i en vild trängsel; bajonett emot bajonett; all detta finner mani en sådan mäktig:slagtning: som denifrågavärande, mångfaldigadt i oänd: lighet; Efter sexton. timmars ihållande Ka: nondunder och täta rökhvirflar, och gälla dödsskrän,.oeH framhvinandet af sqvadroner. sorii komma marken att darra; och det afTmätta trampet af så många tusende, som marschera fram emot döden, och de Hänförda massornas hurrarop,. upphör omsider det vilda tumultet, och man förtäljer oss, att endast på den ena sidan 35:000 döda och sårade ligga utsträckta på fältet. Intet menniskoöga förmår omfatta det hela, ty det öf.vergår dess synförmåga, imtet öra kan höra det, ty samma Kanoner, hvilka skära djupa remnor i menniskomassan på ena flygeln. kunna; ej höras i centern; enstaka klagoljud Fförlora sig: iett dylikt kaos af slagtande; och vi befinna oss på den punkt, der siffror upphöra att kunna öka våra föreställningar om storheter, och: der de högsta tal endast kunna öfverväldiga oss: med en tanka på ärelystnadens: immoralitet och krigets fasor. Det är svårt att-komma ur den till, hänförelse stegrade sinnesstämning, som alstras af en tilldragelse sådati som den; Hvilken vi i dag. tillkännagifva, och att kunna, mäta den med strategiens vanliga måttstock. Det är ej Ofta söra man kommer i tillfälle att skärskåda rörelserna hos så stora armeer, som -lem, hvilka möttes ansigte emot ansigte sistlidne törsdag och vi Ha ej många exempel på ett fälttåg så omfattande, som det, hvilket i fredagsikom till hvad man för närvarande. måste anse såsom dess äfgörande punkt: Då österrikiska armen anlände till Mincios östra strand, retirerande: på alla: punkter, hunnen inom sina fästningars omkrets och i förening med sina reserver, kunde den ej uppskattas till mindrerän 150000 man. Fransmännen, hvilkas antal ökats genom en oupphörlig ström af förstärkningar, vörö, då de ryckte upp i fronten, sannolikt icke underlägsna i antål. Under loppet af reträtten och -förföljandet hade de. småningom närmat sig hvarandra, så att, då de förföljände hade passerat Chiese och, de retirerande Mincio, endast sistnämnde rod skilde dem: åt. Det förmodades i hela Europa, att österrikarne hade-uppnått-det slagfält de åt sigutsett, och de med krigsskådeplatsen bäst förtrogna bland kontinentens strategiska auktoriteter hade med full tillförsigt förutsagt, att Mineio-linier! vår den för enafgörande drabbning utsedda platsen. Men med den olycksbringande svaghet i föresatser, under inflytande Hvaraf österrikarne synas verkställa, alla sina militära rörelser och bvilken kommer dem att vackla mellan djerfhiet ock rädsla, företogo desig likväl den 23 Juni om aftonen att vända tillbaka sammå väg de kommit, gingo öfver Mincio i fyra ofantliga fördelningar, angrepo sina förföljare och, enligt hvad den österrikiska rapporten uppgifver, stötte på en öfverlägsen fiendtlig styrka vid Chiese. Om detta vore sannt, kunde ingenting vara mera sjelfmördande i strategiskt afseende, än att med en mindre styrka gå öfver en stor flod i ändamål att uppsöka en öfverlägsen fiende och leverera honom batalj, med floden i ryggen. Olikheten i styrka var dock sannolikt blott ögonblicklig, och denna öfverlägsna fiendtliga styrka, som befanns vara hufvudsfyrkan af. franska armen, stod snart nog ansigte möt ansigte med österrikarnes hela styrka i Lombardiet, med kejsar Frans Josef i spetsen. Bataljen började kl. 4 på morgonen, men först kl: 10, således sedan man haft sex timmar på sig för att koncentrera sina stridskrafter, sammandrabbade nela ;rmeerna med hvarandra. Wenstra flyzeln synes hafva börjat anfallet och framryckt inda innemöt Chiese, sålunda, enligt hvåd den österrikiska rapporten snarare antyder än påstår, drifvande tillbaka fransmännens högra dygel. Det uppgifves också, att den. österritiska högra flygeln strax 1 början hade framng mot sardinarne, hvilka befunno sig på :errängen närmast Brescia och Peschiera: Olyckligsvis för österrikarne inträffade; emellertid, att niedan deras båda flyglar sålunda segrade, blef deras center sprängd. Franske kejsären riktade straxt från början sina ansträngningar mot denna del af sin fiendes linie, ;h österrikarne säga mildrande: Vår center sunde icke nyod ordnas. Från detta ögonick syneg drabbningen ha varit förlorad. Det röll af sig sjelf, att då centern var sprängd, skulle väldiga massor riktas mot den flygel, som tryckt hårdast på fransmännen och ännu nade framgång mot den. styrka, mot hvilken den hade att strida. Det öfverenhsstämde också med all MWilitärisk erfärenhet, att under denna tryckning förlusterna skulle blifva utomordentligt stora, att hufvudstyrkan skulle rycka ramåt, och att den arme, hvars center blifvit sprängd och hvars flyglar blifvit tillbakadrifna, skulle anträde sitt återtåg. Detta började sent på åftonen. Österrikarne lemnadet efter sig, i löda, sårade och fångår, bortåt en 30;000 nån, om man får tro den första franska raporten, hvilken naturligtvis måste möttagas ned en viss varsamhet; De gingo tillbaka sfver Mincio, som de på detta olycksbriöosande tåg så obetänksamt passerat; och Navöleon III sof i det rum, som hans broder