Aftonbladet – 1 juli 1859, sida 2

svärd, på Bysta i Nerike årligen producerade ända till 10,000 tuntor turhips; men der läte det sig göra, emedan dess jordmån var särdeles lämplig dertill och dels rik arbetsstyrka förefanns. Brukspatron Bergelin och hr Hjalmar Kyhlberg på Wårdby ansågo dock, att äfven inom Stockholins län kan turnipsodling lyckas ganska väl, om blott jordmånen dertill göres tjenlig och växten rätt skötes, hvilket lönar sig ganska väl genom den rika skörd, som turnips kan lemriä. Till en viss grad läte det sig också göra, att bereda sig god skörd genom att våga sådana turnipssorter, som kunna sås på olika tider. Sålunda kan den hvita rofvan sås i början af Juli månad, då vanligare nederbörd inträffar och påskyndar plantotnas utveckling. Atskilliga talare ansågo potatesodling till utfodring vara ganska förmånlig, och andra fäste uppmärksamhet på odling af hvita morötter och palsternackor till samma ändamål. I anledning af frågan: hvilken foderväxt kan i vexelbruket bäst ersätta klöfvern, sedan dennas odling numera visat sig osäker ? — lemnade hr Ödelberg äfvebsom justitiekansleren von Koch åtskilliga, högst intressanta upplysningar. Den förre ansåg, atticke allenast den ogynsamma väderlek, som här inträffat på våren under flera åt; utan än mera klöfverns för snara återkommande på samma ställe, hvarigenom jorden blef klöfvermatt,, vållade missväxten på nämnde foderväxt. Den omtänksamme jordbrukaren borde derföre se sig om efter någon annan växt, som Kunde förskaffa honom ersättning för det foder, som klöfvern icke längre lemnade. En sådan ersättning förefunnes i råg, afbergad kort före blomningen. Till utrönande af hvad denna växt, aftagen vid nämiide period, kunde lemna, hade hr Odelberg nu i sommar låtit afslå den gröna rågen på en.yta af 50 qvadratalnar på två olika åkrar. Han hade dervid skördat på det ena stället 6 lisp. 3 skålp. och på det andra 5 lisp. 2 skålp., hvilket utgjorde på förra stället 1750 lisp. och på det andra 1400 lisp. grönfoder pr tunnland. Intorkningen uppgick till 77 proc., hvarigenom skörden af torrt råghö utgjorde i ena fallet (i medeltal) 400 lisp. och i andra fallet 320 disp. pr tunnland. För att kunna i ett vexelbruk införa råg till höskörd eller grönfodring, såsom ersättning för klöfvern, ansåg hr Odelberg, att den vid en egendom befintliga åkern bör indelas i fyra skiften, hvarvid det ena, efter att hafva gödslats, höstplöjes, men om tiden icke tillåter gödselns utförande före höstplöjningen, så utbredes den (gödseln) på våren och nedharfvas jemte då utsådda vicker (hvilket förfarande hr O. sjelf med särdeles förmån redan ofta verkställt), då vickerblomman afbergas till foder; skall den förvandlas till hö på platsen der den vuxit, kan dertill åtgå omkring 3 veckor, i hvilket fall, och med hänseende till då inträffande värma, åkern visserligen tillhårdnar, men icke värre än att, om t. ex. alfluckrare begagnas (ett redskap, som hr O. särdeles rekommenderade), jordens bearbetning ändock kan verkställas med tillräcklig noggrannhet, så att den till den 20 Augusti är färdig, Den besås då med 28 kappar råg pr tunnland; men då afsigten är att få en tät och stark rågskörd ill foder, så öfvergödes fältet genast efter sådden med artificiella gödningsmedel (guano eller benmjöl. fosforsyrad kalk eller dylikt). På följande år kan med temlig säkerhet beräknas en rik skörd af foderråg, som afbergas kort före blomningen i Juni och användes till grönfoder eller förvandlas till hö. Åkern behandlas derefter alldeles så som föregående. året, dock utan att gödas, och besås i vanlig tid (mot slutet af Augusti) med höstsäd, d. v. s. hvete eller råg, hvarvid naturligtvis iakttages att utsädet då sker vida tunnare än förra gången, med afseende derpå att af dem sådd skall erhållas mogen skörd påföljande året. Efter höstsädesskörden sås påföljande året (det fjerde i ordningen) vårsäd. Genom detta vexelbruk vinnas två fördelar, nemligen dels två rika grönfoderskördar, och dels att jorden underkastas den i vårt klimat så nödvändiga trädesbehandlingen, utan att någon foderskörd trädesåret behöfver försakas. — Hr O. meddelade vidare, det han anslagit 40 tunnland, för att derpå införa ett dylikt vexelbruk, och skulle han i sinom tid lemna underrättelse om resultatet deraf). Justitiekansleren v. Koch meddelade, att han flerstädes i England och Skottland sett råg blifva sådd för att bergas grön till foder. I år bade hr v. Koch på sin egendom i grannskapet af Hesselby nödgats låta afberga en del af ett fält, besådt med råg, derföre att den blifvit för tjock och lagt sig straxt efter axskridningen, och förmodades skolat skada det isådda gräsfröet, om den hade fått mogna. Skörden bade blifvit 400 18 torrt råghö pr tld, och en vacker etterskörd längre fram på hösten kunde med temlig säkerhet påräknas. Emellertid hade hr v. Koch och ännu en talare tyckt sig finna, att endast hornboskapen förtärde råghöet med begärlighet, men deremot icke hästar. I anledning deraf upplyste hr Odelberg, att välfodrade kreatur vore ganska konservativa isina vanor och anspråk på foder. Sålunda hade hans kreatur, som vanligen utfodrades rikligt med. timotejhö, i början alldeles icke velat förtära ypperligt hårdvallshö, men snart beqvämat sig dertill, när de blifvit hungriga. ) Det är klart att vid utförandet af sådant vexelbruk fordras riklig tillgång på gödningsmedel. Men det är lika klart, att ingenstädes kunna rika skördar med säkerhet påräknas, utan rik tillgång på gödning, och för att erhålla den måste foderproduktionen ökas. Det är just bristen på foder — (hö), som orsakar att jordbruket hos oss oftast är så föga lönande. Ref:s anm.