Aftonbladet – 30 juni 1859, sida 3

Å moralisk karakter och arbetsduplighet: —Den, som Å icke arbetar, skall icke heller ätas;-tillämpas:-uti ins tet land på jorden-så strängt som uti Nya :Verlden: Äfven den mest inflytelserikarekommendation är -derstädes af noll och-intet-värde;-omden: ej praktiskt motsvaras af innehafvarens vandel, som iså fallsnart åter finner: sig en: främling tendast egandefalskt mynt), för hvilken alla dörrar -äro: stängda och aldrig. hågon träffas bemma;.. Se der-en af orsakernayhvar. före en del (som hatva -vacklande föresatser) -missräknat sig uti att välja Amerika till ett snytt.-hemland, och hvarföre de efter någon tid-åter -längta tillbaka till Gamla: Verlden, hvars: samhällsförhållanfen hafva mindre samvetsgranna fordringar på indiVvidens enskilta hf och vandel. : annat -Men.att återkomma till det stora kalorikskeppet, så fortgick arbetet med insättning: af dess: maskineri rastlöst nästan natt och dag. toast Arn EA Det var insändarens lycka att ungefär vid: denna tidpunkt, nyss anländ till Nya. Verlden, genom .introduktionsbref från Europa, göra kapten: Ericssons personliga: bekantskap, hvilken, geriom-uppfinnarens rekommendationer, sedermera var af-så stort värde 1: en långt aflägsen verldsdel; der nation, ställningar och förhållanden och allt var:så främmande ochi:så fullkomlig: olika med allt hvad man finner i gamla verlden, -. Kort derpå fördelaktigt anställd vid enraf New-Englands för-sina: utmärkta arbeten och system af kapten Eriesson mest berömda verkstäder (superintenderad af en intim vän till uppfinnaren, som-derstädes o,ta Jät utföravarbeten, hvilka ej med nöjaklig noggrannhet kunde förfärdigas annorstädes); hae man snart tillfälle. att. lära. närmare: praktiskt känna. -käpter Eriessons sinnrika uppfinningar och maskiner: 1 J åa Cylindrarne till det stora skeppets kalorikmaskin höllo den. enormaudiametern af. l4.engelska. fot och voro således. säkert de största i,verlden, som någonSin blifvit bosrade, hvartill en särskild inrättning måSte göras. .Såsoms-bekant, sär.det ett..oundgängligt vilkor, för att få sådana ,pjeser såsnära. cylindriska som praktiskt möjligt. att sista borrningen ej får afbrytas; utan kontinuerligt måste fortskrida från början till slut.af.cylinderns. hela: längd;.På det skärstålet ej måtte upphettas. (af friktion) eller. slögna under. en sså -lång-och .oafbruten skärning, kunde den Sista. borrspånen-knappast. tagas djupare än ett kalkerpappersstjocklek,. ochså. långsamt, att denna sista borrningsoperation räckte oafbrutet, natt och dag; i flera veckor; hvilket också låter beräkna sig, då man vet ått cylinderns omkrets var.nära 50.fot, och för hvarje cirkelomlopp af: det skärande bortstålet. detta endast kunde framskrida omkring. en-åttondedels tum. af den Kolossala cylinderns. hela.slängd: De fjedrande packHingsringarne, som. naturligtvis också höllo,,14 fot i diameter, .voro för. stora för hvarje svarf ii, hela Amerika,.bvarföre (genom en. särskild lämpad. inrättning: af kapten sEricsson) yi hyflade dem koncentriskt, som. om.de; svarfyats,.samt löfttätt inpassade dem. .... Kapten Ericsson hade (lyckligt för de,snara resul-. taten) varit. nog företänksam att, genom en sinnrik. anordning uti konstruktion och insättning i skeppet. af sin kalorikmaskin, så inrätta, att denna di hän-: delse att ej fullt lyckas) utan betydlig, tidsoch kostdsförlust lätt kunde förändras till ängmaskin, Mas skininrättningen var ett långsamt och kinkigt arbex te, och publiken väntade med otålighet, at få,se. kalorikskeppets kolossala skofvelhjul. börja , röra. sig. Stora vad höllos, och man spådde, (under det kapten; Ericsson rådde) för och emot en lycklig utgång. ..Så mycket som möjligt sökte man hålla publisen i ovisshet om dagen för profseglingen — en sak som dock. i Amerika ej var så lätt. äv dd rov. dv Allt var sutligen klart. Vid skofvelhjulens första slag vibrerade nästan samtidigt de, sqvallrande, .aldrig hvilande trådarne af Amerikas (alla punkter och afstånd sammanbindande) tetegrafnät, och i, alla riktningar, på; elektricitetens vingar, utsändes .kalorikbudskap. Profseglingsdagen kom slutligen och erbjöd eå lefvande tafla, värd att hafva, bevittnats, Varfven, haningatorna och, de. tropiskt. herrliga stränderna af staden Newyorks. verldsberyktade, undersköna hamn voro från tidigt på. morgonen. öfversådda af brokigt böljande massor af hundradetnsentals intresserade åskådare, som med egna ögon, ville bevittna ett experiment, som väckte änpu, mera. beuddran, än verl.ens förstfödde ångbåt gjorde, då den. utmärkte Fulton, för endast några. få decennier, tillbåka, på samma vatten och uppför den, romantiskt nåtursköna Hudsonfloden (nya verldens Rhen), gjorde siha första ångbåtsexperimenter, . Det. var, en. egen anblick att åse hvimlet ute på viken, nu öfversådd. med farkoster, som, ångande, seglande. eller, roende, i alla riktningar korsade hyarandra, fulla af åskå-. dande passagerare, som längre ut och, på närmare håll ville observera kalorikskeppets. af alla otåligt väntade rörelser. Under massornas entusiastiska. jur, bål, hurrarop, fanfarstötar af frivilliga, musikkårer: och kanonsalut började nu slutligen det ståtliga, kalorikskeppet, lungt och säkert, arbeta, sig. fram, dess maskineri sinnrikt öpererande med endast upphettad atmosferisk luft til: drifkraft; och uppfinnaren. kunde au, med en af forntidens store filosofer, stolt utropa; Och den rör sig ändå! re I början — innan .den flytande kolossala massans tröghetsmoment öfvervunnits, — framskridande långs samt, började hastigheten allt. mer och mer ökas, hvilken slutligen, vid tolf slag af de stora, skofvelhjulen, uppgick till deh oyänta!e hastigheten hos fartyget af 12 engelska mil eller knop i timman —— ett resultat, till och med långt öfverträffande det af den utmärkte Fultons första ängbåtsexperimenter. 4 De intresserade massornas, jublande bifall. stegra; des allt högre och högre med kalorikskeppets. ökade håstighet och tycktes nu nå sin höjd. , Detta yar en vackrare och betydelserikare hyllning åt snillet och den sjelfförvärfvade personliga förtjensten, frivilligt offrad af upplysta massor utaf jemlikt privilegierade, fria, lyckligå medborgare, än den köpta eller tilltvingade hyllning, som oftast i gamla verlden af i ok-nnighet och dess följder slafvande och kastlikt . klåssificerade undersåtare, lemnas åt sådana af deras mbedmenniskor, som, endäst till följd af födselns slump; änses för hela Vfstiden sjlfberättigade till enibeten, hvilka i nya verlden endast för en viss tid kunna vinnås genom personlig förtjenst, god kärakter, praktisk duglighet och ew hel nations förtroende, hvars röstpluralitet stadfästes som de rättvisaste och mest respekterade lagar i hela verlden. 4 Jost som allt tycktes som mest tillfredsställande för de åskådanade, märktes fartyget plötsligt sakta ar och — börja sjunkä. Angfärtyg, som genast komimg till det nu hastigt sjunkande kalorikskeppets bistånd, hade kvappäst tid att rädda alla ombord, hvar efter inom få minuter det nyss så stolt triumferande kalorikskeppet Eric son, ur deh undratde pubkEens äsyv, fr rsvannt wider den spegelklärt lugna, genofiskinligtbiåa vattenytan. Först efter någon tid (flefå vetsor) lyckades det dykare ätt bringa det stora fartyget ofvan vattenytan. Ingen mer ån uppfinnären klok på, om det störa djerfvå experimentet hade tyckats eller tisslyckats. räd sr Då emellertid det kolossala kaloriksköppet snärt defpå metamörföserddes till ocean-ångf rtyg, så anss kapten Eriessoti ännwej fullt nöjd med av prak? iska resuältaten af sina Kzorikexperimenteör, och uäder någråd års tid Hörde och såg mon ingenting mer af uppfinbärend och hands kalofikmaskiner. (Förts.) Studentexamen och elementarläroI! verken. j