Aftonbladet – 29 juni 1859, sida 2

från Como, af hvilka-vi: erforo, att; då Garibalditog trakten i besittning, han genast organiserade distriktets förvaltning. Vi färdades fram. genom tysta gator, uppfylda af beväpnade män, till Albergo:del Angelo, samt mottogos och fördes till våra rum alldeles på samma sätt, som detta skulle gått tillväga för ett år sedan; enda.skilnaden var, att en soldat var posterad i porten samt att vi gingo genom ett rum, som. var u Pr fyldt af skrifvande. officerare, tygeneralen bade tagit. sitt högqvarter här. Vi kunde ej finna, att det vore: något särdeles svårt brott mot neutraliteten, om vi gjorde vår. uppvaktning hos den ryktbare Garibaldi, hvilken försvarat Rom och midt ibland 1848 års alla blunders och olyckör visade; att det endast behöfdes tid och tillfälle, för att hos italienarne utveckla en sällspord heroism och ihärdighet, värdiga det gamla Rom. Efter frukosten skickade vi in våra kort, och ett bud från adjutanten svarade, att generalen låg och sof, men att, så snart han vaknade, adjutanten skulle lemna fram visitkorten och förmodade att generalen med nöje skulle taga emot oss. Efter en timmas kringvandring bland friskaremännen underrättades vi, att generalen önskade göra damerna sin uppvaktning, och en stund derefter inträdde han. Han var så olik hvad vi föreställt oss om honom, som tillståndet i staden var olika med berättelserna derom. Af skildringar utaf honom och bans krigsbedrifter hade jag föreställt mig. honom såsom. en.-mycket lång, starkt bygd man med gulblek hy samt långt svart hår och skägg, med tycke.af de:panska guerillacheferna, hvilka. med-:likav god smak vid guitarren sjöngo sina egna sånger som de slogo, ihjäl folk. . Raka motsatsen var han. Jag kunde knappt tro, att den lugne, okonstlade mannen; med det gentlemannalika väsendet, hvilken inträdde och slog sig ned Ibland oss, var Garibaldi... Han är af ordinär längd, icke mer än 5 fot 7-eller 8 tum (engelskt mått) lång, skulle jag tro; en axelbred, högbröstad, kraftfull .man, ock likväl alls icke tung. -Han bar frisk hy,:som en engelsman, brunt hår ochskägg, till och med något. ljust, båda något litet gråsprängda och klippta ganska koörta. Hans hufvud är ganska vackert formadt, så väl i afseende å förståndssom de moraliska organerna; och han jansigte är godt, men ej remarkabelt för den; som tillfälligtvis ser honom — ingenting, som tillkännager den man; som:kvade uppgöra och utföra sådana planer, sov: återItäget från Rom eller eröfringen af Como; men då han talade om sitt lands förtryck och lidanden, röjde läppen och ögat mannens djupa, länge qväfda känslor samt djerfva och jernfasta karakter, Ett barn kunde uppehålla honom på gatan, för att fråga .honom, huru mycket klockan vore, men en man, som vore dömd att inom en half timma skjutas, skulle aldrig, efter en blick på detta lugna, beslutsamma ansigte, öda tiden med att bönfalla om: förbarmande på jorden. Under vårt långa samtal talade han mycket om dagens händelser (undantagandes dem, som rörde honom sjelf), men utan sydländsk gestikulation. Han har samma lugna sätt och: utseende som en engelsk gentleman och officer; det var blott då han talade om engelska folkets ädelmodiga sympati för Italiens lidanden som hans engelsmannalika sätt försvann; då, när han gång efter annan försäkrade oss, huru fullET denna uppskattades af italienare af alla klasser och huru tacksamma de vore derför, visade han, att Italiens varma blod brann i hans ådror, Mitt intryck var, att hans operationer mera voro resultatet af en snabb ingifvelse än af militärisk beräkning; men det var: påtagligt att, ehuru mäktiga hans ingifvelser än äro, han likväl, förstår att hålla dem fullkomligt i tygeln. Tapper och oförskräckt är han utan tvifvel ända till öfverdåd, mev. han är tillika kall och beräknande; och då jag betraktade -hohom från andra sidar, af bordet, medan han för damerna berättr,de om sina resor till Kina och antipöderna lika artigt och lugnt som om han suttit, i ett förmak i London, under det att han i hvad ögonblick som helst kunde afbrytas af elden från en öfverlägsen österrikisk styrka, som på jernväg transporterats till hans förposter, ansåg jag det otvifvelaktigt, att, hände hvad som hända ville, han noggrannt anordnat hvad som borde göras och skulle göra det. Men hvad som. gjorde mesta intryck på mig var hans öfverlägsna förståndsgåfvor. Jag sammanträffade med. honom: med den föreställningen, att han var föga annat än en -otyglad populär. militärisk ledare. Jag skildes: från honom med den öfvertygelsen, att hans krigiska :bana endast är en episod i hans historia, samt att hans sanna storhet skall visa sig vid hans lands. politiska pånyttfödelse och styrelse. i Så snart general Garibaldi lemnat oss, steg: han till häst och red-bort; åtföljd:af 2 adjutanter :och 2 ryttare, tillhörande detsardinska lätta kavalleriet-(af hvilka han har under sitt befäl 200), under högljudda vivatrop från hans män, som syntes betrakta honom med: den djupaste vördnad och tillgifvenhet. Sta-dens innevånare märkte jag vara ytterst försigtiga. Våra första förfrågningar gällde österrikarnes. fördrifvande, som -hadeegt rum jemnt 8 dagar förut och föreföll oförklarligt. Från Chiasso går vägen nästan rakt södrsrut genom en väl odlad, något vågformig trakt, med en rad af kullar på hvardera sidan. Landet höjer sig småvipgom ända tilldess man kommer i närheten af Como, hvarest den breda dalsänkningen afsmalnar till en bredd af 3000 fot med en brantkulle till höger och en höjd på venster hava. Derifrån leder en brant sluttning. ner till Comosjöny utför hvilken vägen går i Zigzag, tilldess den når foten af kullen på venster hand, der den löper förbi en kyrka och in på en gata med välbygda ster.hus, belägen mellan kullen och sjön; derefter vänder den sig åt söder, ända tilldess den uppnår det egentliga Como vid södra sidan af en liten vik, gent emot den från.Chiasso. ledande sluttningen. Vare sig att marskalk Urban blef öfverraskadeller ej, litade på sitt folk: men rätta. förfarandet medi