Aftonbladet – 28 juni 1859, sida 2

vande ett par tusen verst (1 verst. — Vy sv. mil) från trakterna af Svarta och Kaspiska hafven.. Om aftonen var det en pittoresk syn, när. vi kommo körande igenom en skog och träffade på en sådan svärm af folk, som hade lägrat sig. på en äng. vid skogskanten; förskansade bakom en borg af ett par hundrade vagnar, lössläppt sina-oxar, på det att de skulle hemta föda och hvila, och upptändt. eldar för sin matlagning. Öfver hvarje sådan hängde på tre sammanbundna pålar en kokande gryta, och alla de svartbruna halfvilda menniskorna lågo eller kröpo omkring elden.i deras ovanliga. drägter och med ömsom barbariska, ömsom kraftfulla anleten. Nu hade älla dessa kommit tillsammans vid det stora målet för deras långa vandring, der oxarne kanske efter ett fjerdedels års mödosam vandring ändtligen fingo lof att äta och hvila, i fall de icke till belöning fölle för slagtarens bila. Vi besökte marknaden, gingo emellan de många tusen bodarne och betraktade ,mest det brokiga folkhvimlet. Armenianarne äro ett vackert och lifligt folk, tillika väl klädda. En liten stad af bodar är byggd i alldeles samma stil som kinesiska städer. Här såldes te, porslin, lackerade träsaker 0. s. Vv. Andra bodar af bräder innehöllo hudar från Buchariet, från Siberien och från destora stepperna. Hvarje köpman hade med krita skrifvit sitt namn öfyer ingången med syriska eller arabiska bokstäfver. Våra orientalister kunde alltför gerna resa hit och i ett par veckor lära flera österländska språk af det lefvande talet, än en längre tid i deras dammiga studerkamrar. Underligt föreföll det att här sammanträffa med menniskor, som förstodo ungefär lika mycket eller lika litet af det ryska språket som vi, så att det enda meddelelsemedlet emellan 08 -var. ett språk, lika främmande