Aftonbladet – 25 juni 1859, sida 2

osterlandets högre intressen. ! : Presteståndet är icke mera hvad det varit hafver inom vår representation. Det ;jorde fordom gemensam sak med de jåda andra valda stånden, och det bibe1öll ännu flera decennier efter 1809 en fiss dragning åt den liberala sidan. Hade yresteståndet rätt förstått sitt eget och andets bästa, hade det fortfarande förnat sig med åe folkliga stånden, då skulle vi nu på fredlig väg ha kunnat inna betydligt längre uti den samhällsitveckling, som hade 1809 till utgångsunkt, men sedermera så jemmerligen rämmats i växten; de stora reformfrågorna skulle då ha erhållit :en helt annan lösning, och presterskapet skulle då -intaga on helt annan ställning än den föga lugneliga och afundsvärda, som det i närvarande stund innehar. Den påtryckning, som på senare tiden egt rum uppfrån det svenska Zions höjder, har gjort, att de frisinnade inom presteståndet hållit sig tillbaka och icke ansett det löna mödan att söka göra sina Ååsigter gällande. Följden har blifvit, att den liberala minoriteten inom presteståndet alltmera minskats, och att på samma gång presteståndet framstått såsom fiender till folket i stället för att vara dess upplysta vänner. Då: den: nyssnämda påtryckningen nu icke: mera är så stark, och då presteståndets i sjelfva verket isolerade ställning måste-visa sig -såsom allt mera vådlig och ohållbar, för hvar och en som icke är: förblindad:afhierarkiskt maktbegär, borde man kunna vänta, att de mera liberala :och moderata bland presterna vid de. förestående valen icke slumpade bort sina röster, utan iakttoge någon sammanhållning, på det icke, såsom det på senare tiden varit fallet vid dessa val, de prelatensiska, materiella intressena måtte taga öfverhand öfver de ideella, omhvilka senare väl vid åtskilliga tillfällen mycket plägar i allmänna fraser ordas inom det bögvördiga ståndet; mensom der i sanning har detringaste antalet af förfäktare. I fråga om borgareståndet komma den nya utvidgade representationsrätten och de i en mängd städer i öfrigt förändrade valordningarne nu för första gången att tillämpas, och om äfven dessa förändringar icke vid denna riksdag kunna utöfva synnerligt inflytande på ståndets sammansättning, så blir det dock säkerligen icke utan all: betydelse. Vi hoppas -att det politiska lif; som behandlingen af valordningsfrågorna på åtskilliga orter framkallat, nu äfven måtte visa sig verksamt vid valen, för utseende af frisinnade, kunniga och sjelfständiga representanter, som icke betrakta representantkallet såsom ett medel att närma sig nådens solsken och som ett trappsteg till befordran. Uznder den när varande -ställningen är hvarje röst, som höga vederbörande kunna få till sin disposition inom borgareståndet, mycket vigtig och dyrbar, och det är derföre af vigt. att de stora majoriteterna af frisinnade -valmän inom detta stånd se sig väl före och icke lemna sitt förtroende åt dem, som redan visat en tvetydig hållning -eller som man kan befara . vara. tillgängliga för maktens lockelser eller stå i för nära förhållande till-löntagareintresset. Om bondeståndet i allmänhet icke kan inlåta sig på mera omfattande politiska beräkningar, :så bör det dock kunna urskilja, hvilka personer, som ha nog redbarhet, för att förtjena :dessförtroende, och att vända detta förtroende ifrån personer, som under sin senaste riksdagsmannabana handlat emot bondeståndets och derigenom mot landets verkliga intressem samt.emot de tvenne huf-) vudsyften; som at gammält ingåttisvenska bondeståndets politik: rättrådighet och god hushållning. Hvad det sistnämda angår, så torde mycket härutinnan komma att bero af de blifvande valen inom bondeståndet; ty om detta stånd med fullt och fast allvar visar sig vilja hushålla och icke låter föra sig bakom ljuset af skenfagra förespeglingar, så kan dess stämma under närvarande bekymmersamma förhållanden icke undgå. att bättre bli hörd än hittills. Det är sålunda af stor vigt, att valen icke komma att ske så slumpvis som ofta hittills varit fallet, att uppmärksamheten något i förväg riktas på de ifrågavarande kandidaternasegenskaper och antecedentier. Landsortspressen har här ett vigtigt fält att bearbeta och ett. nyligen af en ädel veteran inom bondeståndet utgifvet personalkritiskt arbete kan härvid i åtskilligt vara till gagn och ledning. rr 5 8 mm. oc TA JR, Vi meddela här efter utländska blad följande upplysningar angående de. sexton ledamöterna af lord Palmerstons nyligen bildade kabinett. 7 : Förste lord af skatikammaren: Henry John Temple, viscount Palmerston, irländsk pär. Denne ryktbare: statsman inträdde första gången i ministeren redan i September 1809, och i har under det halfva. sekel, som -sedandess