Aftonbladet – 20 juni 1859, sida 2

— Man läser i Köpings Tidning: Alltefter som våra skogar mer och mer glesnat, har behofvet af något annat brännmaterial blifvit alltmera kännbart, och man har varit betänkt uppå att äfven för industrien göra sig tillgodo de nästan omätliga torfmossar, som lyckligtvis i nästan alla delar af landet förefinnas. Svårigheten har emellertid varit att bibringa torfven samma egenskap af hårdhet och hopträngd värmeförmåga som stenkolen besitta, för att med rginskad volym kunna uthärda transporter och omlastningar, samt för användandet vid bergshandteringen af en renhet, som icke angrep metallen vid dess beröring med torfven. I utlandet, der man känt samma behcef, har man också på senaste tiden kommit derhän, att man genom torfyens kolning lyckats bilda ett brännmaterial, jemförligt med de bästa engelska stenkol, och genom tillvaratagande af de vid kolningen uppkommande biprodukter, såsom tjära, svafvelsyrad ammoniak, alkohol, paraffin, vagnssmörja och asphalt m. m., hvilka alla till höga priser låta realisera sig i handeln, har man kunnat så förminska kostnaderna, att dessa torfkokes erhållas för vida billigare pris än engelska kokes af stenkol. Det är derföre med synnerlig tillfredsställelse vi meddela den säkerligen för hvarje vän af fosterlandets industriella utveckling glädjande underrättelsen, att hr frib. D. v. Schulzenheim å Westlandaholm i dessa dagar utfärdat en inbjudning till aktieteckning för anläggande i Sverge af en första fabrik för tillverkning af torfkokes, med tillvaratagande af dervid blifvande biprodukter, allt i enlighet med den af hr öfversten Aug Anckarsvärd, bergmästaren C.O. Troilius och frih. P. v. Schultzenheim utfärdade prospektus och inbjudning till företaget. Då brukssocieteten, med afseende å vigten af denna uppfinnings snara införande i landet, beviljat ett lån å 50,000 rdr rmt emot 4 procents årlig ränta till det bolag, som först kan komma att i detta ändamål bilda sig, och isynnerhet för det utomordentliga gagn, som företaget bör kunna skänka hela landets industi och i viss mån till och med dess sjelfständighet, äro vi förvissade, att inbjudningen skall mötas med allmänt deltagande, helst utsigter till god ränta å de nedlagda penningarne med temlig visshet böra kunna påräknas. Aktiernas antal är bestämdt till 100 och hvarje aktie att lyda å 1500 rdrrmt. Vihafva också hört, att på en enda dag 60 aktier tecknats i Stockholm, men att fråga är att, derest deltagandet blir allmänt, åvägabringa flera fabriker på samma gång, hvarigenom industrien så mycket förr kunde komma i åtnjutande af upptäcktens fördelar och vinna en hastigare utveckling, hvartill ett lätt tillgängligt och billigt brännmaterial säkerligen utgör den kraftigaste häfstången. — Om ett annat slags bränsleämne skrifves i tidningen Upsala: Vattenbristen, som föranledt grefve De Geer för längesedan att till blåsmaskinerna vid Löfsta-verken använda ångÅ stället för vatten-drifkraft, har nu ytterligare tvingat honom gå i författning om ångmaskiners anskaffande äfven för stångjernshamrarne. Man har vid Löfsta med fördel användt sågspån, till och med alldeles rå och otorkad, till bränsle för ångmaskinen, och har densamma långa tiden kunnat på detta sätt tillgodogöras utan några slags förberedelser och utan tillsatser af andra brännmaterialier. Den har i sitt råa nat rliga skick inkastats i ugnarne. Meningen skall ock vara att använda sågspån, hvaraf man vid Löfsta säges ega ofantliga samlingar, till bränsle för de nya hammarångmaskinerna; likväl skall den hädanefter torkas före användandet. . — Denna intressanta upptäckt, som, om den icke är alldeles ny, likväl på högst få ställen i Sverge gjorts och följes, förtjenar sannerligen både offentligt erkännande och allmän uppmärksamhet, helst sågspånslagren i riket äro särdeles betydliga samt till och med mångenstädes förorsaka stora olägenheter och bekymmer genom uppslamningar i vattendrag och å strandegor m: m. Skulle äfven årgbåtarne kunna, i RR