itter här och skakar på hufvudet och ler åt rt bryderi. Ni skall nu till straff icke få öra det ringaste om Spanien. Hade ni dermot sagt: Skrif mig till hvad ni gör, tänker och känner. i Spaniens land! då skulle ni fått veta en hel hop. Men helgonbarnet skulle hjelpa älfdiottningen med brefvet, och så blefvo A båda utan alla beskrifningar. Nå, jag tänker meddela er en stor nyhet. Jag går icke längre och ärnar vara hemma tidigt på hösten. Inbilla er nu för Guds skull inga barnsligheter, såsom t. ex. att något slags älf-spel drifvit sitt spel med mig! Nej, tyvärr är saken .rätt och slätt den, att konjunkturerna ej äro öfver sig, hvarföre jag afrådt rederiet från den tilltänkta vinterturen. Denna tanke har blifvit gillad, och kanske redan vid slutet af November är jag i Flensburg. Om vi nu antaga att jag redan är der, hvad följer deraf? Icke vet jag det... och ni är alltför intim med helgonbarnet att tillstå er tanke derom. Det är således icke värdt att ens fråga efter den. Om det icke dröjde så länge med svaret, skulle jag vilja göra er en annan fråga, långt enklare att besvara. Har ni hört huruvida berr Moss ärnar behålla Gläborg? Dernäst ville jag gerna veta om ni antager som omöjligt att träd och växter från varmare länder kunde frodas der. Eftersom ni ingenting kunde få på papperet af Spanien, hade jag tänkt föra med mig några lårar, hvilkas innehåll skulle gifva er ett begrepp om växtligheten der. Ett orangeri måtte väl kunna anbringas hvar son helst. Och om herr Moss icke ärnar bebo stället, bör ban ej ha något emot att försälja det. Älskar ni väster? Jag gör det med passion. Jag skulle kunna månader igenom gi lika förtjust hvar dag och vakta på utvecklingen af en knopp. Qvinnor och blommo. äro Gud3 herrligaste verk. Men jag har ej samma tålamod med de cna som med de andra. Jag tycker också att man skulle kunna få