Aftonbladet – 15 juni 1859, sida 2

således ingenting i denna vigtiga fråga mr är att öfverväga, kunna vi gerna uttaga 1: ningen nästa söndag. Majken skulle då up; blomstra allt mer och mer. i Kära Beate-Marie, du måtte häntyda på någon dröm... Jag vet då också ej om jag de dagarne lefde: i dröm eller vaka: Mina sinnen voro fullkomligt förvirrade. : Visst voro de uppskrämda, min vän, men deruti, hoppas jag, hade ditt hjerta ingen del. Många glädjande ord talade du; och den stund jag skulle tro att du ville förblarnda dem med drömmar, skulle jag också tro att Gud icke låte dig blifva ostraffad. iz :Detta, Beate-Marie, är, minst sagdt, ett särdeleskonstigt tall Hvarföre skulle sanningen vara konstig, min gubbe ... I alla hänseenden är det icke inne hos vår dotter du bör gifva mig besked om dessa tänkesätt. Hon får icke oroas Det är sant — det är ju det jag säger, och dotter min vet att jag är färdig att leda henne i brudstol hvilken stund som helst, blott: Gudmar inlöst sitt löfte ,.. du mins nog ... Mitt var väl som en: bekräftelse på det, kan jag förstå. ;; Vid dessa ord steg Moss upp; och då han kom till dörren, följd endast af Beate-Maries allvarliga och oroande blick, mumlade han någonting om att hon icke borde vara ledsen, De träffades med snaraste; och hon finge väl höra hvad Gudmar beslutat. ; Men allt detta lät helt stilla och godt — ingenting i hög ton ... Beate-Marie ärnade bestämdt aldrig släppa sin fixa id om en ny tidräknig. ; Hvart i Guds namn, älskade mamma, tager det nu vägen med min säkerhet?s : Var lugn; mitt barn! Pappa har hittat en hamn, der han tänker förtöja sig, men den är icke den rätta. — vi skola: nog få honom att erkänna det. 18 KAPITLET. Hvad vinden från Spanien hade medfört. Under den tid alla dessa -händelser sluti sig kring Svartskär, hade Thorborg långt in