Aftonbladet – 11 juni 1859, sida 2

slutligen förf. — framhålla ganska riktigt, att under den nu bestående förbundsförfattningen det icke är möjligt att kunna föra något krig. Det mindre förbundsrådet skulle då besluta kriget, och iklädde sig ock derföre ansvaret för krigets förande. Men hur är det väl möjligt, att, en stat sådan som Preussen kunde förmås att föra ett krig, på hvilket dess egen existens beror, efter föreskrifterna från en komite, sammansatt från de öfriga staterna? Det måste naturligtvis vägra detta, och dermea förklara förbundsförfattningen upprhäfd.. Men buru kan väl dema författning ega bestånd, då ett dylikt fall kan hvilken dag som helst blifva en nödvändighet? Föråldrade och förmultnade förhållanden bör man ej låta foörtfara, om man har makt att förän: dra dem, och det är uppenbart preussiska regeringens pligt att äfvenledes taga initiativet till: den tyska författningens omgestaltatide. Först då kan hon bli fullkomligt herre öfver ituationen och verka derhän; att freden och Tysklands inre utveckling under Preussens ledning befordras, i stället för att förslösa sina krafter i ett ändamålslöst krig emot Frankrike.,