Aftonbladet – 10 juni 1859, sida 2

tusiastiska jubel hållit sitt intåg i Lombardiets hufvudstad, och att österrikiska armån, efter att ha utrymt Pavia, sin sista stödjepunkt vid Ticino, anträdt återtåget till Addalinien, med sin hufvudstyrka stödd på Po och Piacenza. Hvem som behållit slagfältet är således nu temligen oomtvistligt. Österrikarne äro på hela sin linie i fullt återtåg mot Addafloden. Huruvida det ens här skall lyckas dem att fatta stånd, tord2 vara tvifvelaktigt. Dagens telegram underrättar oss nemligen, att fransmännen redan äro i hack och häl efter dem. samt att general Benedek, som nu synes föra österrikarnes bögra flygel, blifvit af marskalk Baraguay AHilliers fördrifven från Marignano. der han sökt fatta posto. Denna-ort, namnkunnig genom den seger, som Frans I af Frankrike här vann öfver schweizarne 1515, ligger sydost om Milano), ungefär midt på väger mellan denna stad och det i krigshistorien ännu berömdare Lodi vid Adda. General Benedek tyckes ha haft för afsigt ati här uppehålla de allierade tills den österrikiska hufvudstyrkan hunnit få ett försprång på den längre vägen till Pizzighettone; en starkt befästad plats, der stora vägen till Cremona går öfver Adda. Om detta varit hans afsigt, har den genom fransmännens rörlighet misslyckats, och det torde bli honom svår! att hinna fram till Adda i så god tid före de allierade, att han kan hinna anordna ett tillräckligt kraftigt försvar för att bestrida den öfvergången. Huru den af fransmännen i de första dagarne af månaden utförda flankrörelsen kunnat verkställas med en så otrolig snabbhet. att de kårer som lågo vid Casteggio och Voghera på mindre än två dygn förflyttades upp till Novara, en halfkretslinie af närmare 10 svenska mil, derpå erhåller man nu en högst sannolik förklaring. Korrespondenter till så vä franska som tyska tidningar berätta nemligen. att på den från Valenza öfver Casale och Vercelli till Novara gående jernvägen på denne tid transporterats ej mindre än 115,000 man. som sålunda fullkomligt friska och upphvilade jkunnat genast företaga flod-öfvergången. De sednaste händelserna på den större krigs teatern hafva i någon grad trängt Garibald och hans lilla tappra skara i bakgrunden, mer de på den mindre skådeplatsen i brgstrak ten förefallna händelserna äro: defföre ej till sina följder mindre vigtiga. Långt ifrån att såsom åtskilliga tidningar med hånande skadeglädje haft att förtälja, blifvit nödgad at: lägga ned vapen eller, såsom de senast berättat, blifvit sprängd af general Urban, af hvilken de väntat så stora saker, har den lik: kloke som tappre italienaren vid alla tillfällen öfverlistat österrikarne och gifvit dem rät duktigt med stryk på köpet. Ej nog med att han tagit alla de mellan de begge sjöarne belägna orterna jemte det befästade Lavenv samt insurgerat hela öfre Addadalen ända til! Tyrolens gräns. Han har, efter hvad vär! gårdagstelegram ger vid handen, nu bered! samma öde, som efter tyskarnes berättelser redan skulle öfvergått honom, åt general Urban sjelf, och således varit nog oförskämd. han —röfvareanföraren — att, tvärtemot alla krigskonstens reglor, i grund slå -:en österrikisk fältmarskalklöjtnant. ) Den kallas på somliga kartor Melegnano.