Aftonbladet – 10 juni 1859, sida 2

ebelopp, hvarigenom man utrönte hvar öfrervigten befunnes både efter ena och andralat eräkningsgrunden. T Derpå fingo de valberättigade afträda. Återsi nkallade, afsade magistraten ett beslut, hvars mufvudsumma var att magistraten ej fann nåsot giltigt skäl hvarföre rösterna här skulle beräknas annorlunda än i städer, der omelelbart valsätt varit öfligt, hvarföre magistraen komme att beräkna de valberättigades röter efter hvars och ens skattebidrag till s:aden och dess allmänna behof; dock skulle äfven de röstandes antal i protokollet antecknas. Stockholms magistrat, hvars beteende unler valordningsfrågans behandling företett så många egendomliga drag, har således nu icke tvekat att öka deras antal genom att gifva utslag i en fråga, i afseende å hvilken regeringen sjelf, ehuru flerfaldiga gånger uppfordrad att om henne yttra sig, icke velat afgöra hvad som är lagligt eller icke, emedan, såsom det i Malmöresolutionen uttryckligen heter, vigtiga skäl kunna å ömse sidor åberopas. Genom medgifvandet att anteckna äfven de röstandes antal, har magistraten likväl indirekt gifvit tillkänna, att den icke är så alldeles tvärsäker om lagligheten af sitt beslut, och man blir i alla händelser i tillfälle att utröna resultatet af omröstningarne äfven efter beräkning af de röstandes antal. Då man ändtligen skred till votering, tillgick dervid sålunda, att magistraten, vid mottagandet af hvars och ens slutna valsedel, å densamnia antecknade det skattebelopp, för hvilket den röstande finnes ilängden uppförd. Voteringen utföll sålunda, att 79 personer. med ett skattebelopp af omkring 30,000 rd röstade ja, och 93 personer med ett skattebelopp af omkring 18,000 rdr, röstade nej; hvadan, så vidt magistratens bestämmelse rörande röstberäkningen blir gällande, det nu skulle anses afgjordt, att två riksdagsmän skulle väljas för hvarje distrikt; för såvidt sedermera om röstegrurden kan lagligen öfverenskommas. Hofrättsrådet Uddenberg framlade derefter ett tryckt förslag till valordning (detsamma som i går afton var offentliggjordt i Svenska Tidningen), och innehållande följande bestämmelse rörande röstberäkningsgrunden: Grunden för rösträttens utöfning är den fattigförsörjningsafgift, som, i en eller flera kontributionssedlar, påförts den valberättigade för nästföregående året af vederbörande kronouppbördskommissarier. För sammanlagda summan, som en hvar valberättigad sålunda påförts och, der de till betalning förfallne äro, blifvit af honom erlagda, ege han röst rätt utöfva på det sätt, att för dylika afgifter till och med 1 rdr rmt tillkommer honom en röst och vidare för hvarje full rdr rmt en röst; deck att mer än fyratio röster icke tillkommer någon, till hvad belopp -honom påförde afgifter än må stiga. Den, som valrätt I förvärfvat sedan det föregående årets afgifter blifvit debiterade, eger att vid vallängdens justering sig anmäla och sin rätt styrka. Talaren anhöll, att detta förslag måtte bringas under diskussion, Mag. Sohlman anmärkte, att ett annat valordningsförslag redan vid senaste sammanträdet genom grosshandlaren Schwan blifvit framlemnadt, och att det vore detta som man börjat behandla och som utgjorde föremålet för diskussionerna, hvådan det Uddenbergska förslagets bestämmelser, so a hufvudsakligen endast ifråga om röstegrunden vore från det förra skiljaktigt, kunde beträktas såsom ett i denna sarskilta punkt uppstäldt amendement. Då emellertid den förra voteringen upptagit 3, timma, föreslog talaren att till en annan dag, så tidigt som möjligt i nästa vecka, uppskjuta diskussionen ocn voteringen rörande röstegrunden. Häruti instämde flera; hvarefter ordföranden förklarade att öfverläggningarne i ämnet skull RP och fortsättas nästa onsdagsförmiddag kl. 149. Mag. Sohlman anhöll derefter, att magistraten till nästa sammanträde måtte afbjelpa en oformlighet, som eljest möjligen kunde föranleda nya besvär och frågans ytterligare upp skjutande och borttrasslande. Magistraten hade nemligen till följd af klagomål, som voro anförda vid justeringstillfället, i längderna låtit såsom röstberättigade uppföra personer, -som idka sådan borgerlig rörelse, hvilken enligt grundlagen gifver rösträtt, men: som ännu icke hunnit bli för denna rörelse debiterade eller betala stadsutskylder. Då dessa personer fått sin rösträtt i enlighet med grundlagen erkänd och det nu tillika vore bestämdt att rösterna skulle beräknas efter stadsutskylderna, vore det både billigt och nödvändigt att för dessa personer i längderna utsattes något visst skattebelopp; antingen efter hvad de vid sista skattskrifningen uppgifvit sig för (emedan ingen väl lärer bli debiterad för mindre än hvad han sjelf uppgifvit), eller, i brist på en sådan uppgift, etter minimibeloppet för borgerlig rörelse. Sedan advokatfiskalen Rydqvist ms. fl. un-. derstödt detta yrkande, beslöts, efter framställning af ordföranden, enhälligt att längderna i så måtto skulle kompletteras, att för de ifrågavarande personerna skulle uppföras ett skattebelopp, beräknadt efter deras senaste uppgift till skattskrifniogen eller, i brist på en sådan uppgift, efter minimiafgiften för borgerlig rörelse. Sammanträdet upplöstes Å derefter omkring kl. 2 eftermiddagen. vs Ox Ps P5 TA en Pt 000 ot RA RO OA Det dunkel, som hittills inhöljt de stora händelserna på krigsteatern under den 4 och de närmast följande dagarne, börjar nu så Isnmåninoom skingras. Ur de eljest stridiga