Aftonbladet – 9 juni 1859, sida 2

Bref från Upsala. Den 2 Jun. Den nyfikenhet, med hvilken man emotsett förslaget till profesionen i nordiska språken, är. nu tillfredstäld, sedan akademiska konsistoriet under den 30 sistlidne Maj uppförd i första rummet docenten Carl Säve, med 13 röster mot 6, samt. i andra rummet docenten lektor Anders Uppström. Om man ock på goda grunder kunde vänta, att pluraliteten af röster skulle tillfalla hr Säve, var det dock oväntadt att finna denna pluralitet så stor. Hrr Uppströms och Säves lärdomsmeriter hafva nemligen ansetts väga temligen lika, och fakultetens omdöme om deras afhandlingar för professionen har endast i fråga om försvaret inrymt ett ringa företräde åt den senare. Emellertid torde det utmärkta nit och intresse, som hr Säve alltid visat sig egå för sin vetenskap, i förening med hans ovanliga och vidsträckta kunskaper i de nordiska språkens alla dialekter, göra honom företrädesvis lämplig för den sökta lärarebefattningen, allden-: stund nemligen det ej endast är kunskaper och. insigter, man fordrar af en akademisk lärare, utan lika mycket ett intresse och en värma, som förvissa om att han lefver i och för sin vetenskap. Samtidigt med nyssnämnda förslags upprättande föreslog akademiska konsistoriet till innehafvare af ten lediga rörliga adjunkturen i första rummet docenten T. Thorell, i andra docenten K. Claöson. samt i tredje docenten S. F. Hammarstrand. Härigenom omvändes helt och hållet den ordning, i hvilken nämnde docenter blifvit af fäkulteten föreslägna. Denna ömvändning har väckt en ej ringa förvåning, alldenstund man ej har sig bekant på hvad sätt hr Thorell dokumenterat sig framför sina medsökande. Docenten Hammarstrands grundligastudier i filosofi ej mindre än-hans-allvarliga historiska forskningar, om hvilka hans författarverksamhet fördelaktigt vittnar, göra hans qvarhållande vid umversitetet särdeles önskvärdt. . Och hvad beträffar docenten Claöson, så är blott ex mening om hans ovanliga och mångsidiga insigter, hvarför det förefaller oss alldeles: obegripligt, att, då med både docentstipendier och rörliga adjunkturer afses att vid universitetet fästa ovanliga förmågor, man ej ens tilldelat honom ett docentstipendium, Då det emellertid beror af kansler ätt utan afseende på förslagsrum utnämna till adjunkt den han kan finna mest förtjent, torde man få hoppas att konsistoriets förslagsordning ej blir afgörande, isynnerhet som det förut inträffat, att kansler vid docentstipendiers bortgifvande till och med gått utom det af konsistoriet upprättade förslag, och sålunda visat sig ej obetingadt följa hvad som ofta nog härflutit ur tillämpningen af den gamla bekanta konsistorialsatsen: stundom göra vi så, stundom så. Såsom sökande till den efter professor Zedritz lediga professionen i romersk vältalighet och. poesi hafva. inom fatalietidens utgång anmält sig adjunkten i romerska litteraturen vid Upsala universitet P. J.-Pettersson, docenterna i samma vetenskap Härstädes ACTH: Broman och A. Frigell samt docenten i latinska språket vid Lunds universitet A. Lysander. Bland dessa är utan tvifvel hr Pettersson den mest meriterade. Hans duglighet som akademisk lärare är nogsamt känd, och sällan har väl någon adjunkt under sina