Aftonbladet – 27 maj 1859, sida 3

trän arbete, hade besättningen nera ganger torebravt kapten, att han visade mannamån och uppmanat honom att låta Isberg arbeta liksom denöfriga besättningen; att Isberg, så snart han sjuknade, erhållit mat från kaptens bord, jemte läkemedel och nödig omvårdnad; samt att, då Isberg låg sjuk i frossan, hade på kaptens befallning, Isberg erhållit halfranson salt kött och fläsk, -en i stället bekommit annan mat och tå hvarje afton. Matrosen Hellman: att så snart någon å fartyget anmälts vara sjuk, hade han af kapten Brogren erhållit medicin och nödig omvårdnad, äfvensom kaptenen, hvad särskilt angick Isberg, på hemresan låtit förflytta honom från sk.nsen akterut i kajutan och bekostat honom bättre mat. Matrosen Leverin: att på hemresan emellan Samarang och Batavia Isberg insjuknat i frossan, derifrån han, efter intagen frosskur som kaptenen gifvit honom, tillfrisknat, men klagat att han kände lidande i bröstet och börjat plågas af hosta, som sedermera fortfarit under hela hemresan; att under det Isberg hade frossan saltportionerna indragits, hväremot Isberg i stället bekommit annan mat och tå; att vid ankomsten till S:t Helena fråga uppstått om anskaffande af läkarebiträde åt Isberg, men att då kapten gjort sig underrättad om det arfvode läkaren fordrat och derom lemnat Isberg underrättelse, hade denne, som tyckt det vara för högt tilltaget, afböjt läkarens mellankomst, under förklarande att han väl finge hjelpa sig tills han kom hem, samt att Isberg emellertid vid S:t Helena erhållit medikamenter. Timmerman Ringholm: att saltportionerna minskats för Isberg, men han hade i stället erhållit annan mat från kajutan; att vid ankomsten till S:t Helena hade kaptenen frågat om Isberg ville rådfråga 1äkare och, då Isberg sagt sig sjelf önska besöka läkaren, förklarat, att kaptenen skulle gå till honom, samt att Isberg, hvars sjukdom allt mer tilltagit i den mån fartyget aflägsnat sig från de varmare klimaten, vid ankomsten till engelska kanalen, derifrån fartyget varit utsatt för storm och stark köld, blifvit förflyttad från skansen till kajutan; Jungmannen Wibom: att då fartyget skulle utklärera från Samarang, såväl Isberg som flera af besättningen befunnits besvärade af rödsot, derifrån allesamman blifvit återställda, sedan de af kapten Brogren, som medfört medicinal-kista, erhållit lämplig medicin, men Isberg, som, oäktadt förbud af kaptenen och styrmannen, sofvit om nätterna på däck, hade förkylt sig och insjuknat i frossan, för hvilken sjukdom han äfven erhållit läkemedel, men icke blifvit fullkomligt återställd, utan varit ömsom sämre och ömsom bättre, tills. Cap passerats, då han förbättrats i mån som fartyget nalkats ett varmare luftstreck; att vid ankomsten till S:t Helena vittnet, som då varit illamående, efter begäran fått gå i land och rådfråga läkare, äfvensom kapten Brogren frågat Isberg, ehuru denne då varit till utseendet frisk, om han i anseende till sin förut vaeklande helsa önskade besöka läkare, men härtill hade Isberg svarat att det icke behöfdes; att sedan fartyget börjat nalkas Azoriska öarne Isbergs helsotillstånd blifvit sämre, så att han hvarannan dag varit illamående, hvilken försämring tilltagit allt efter som engelska kusten nalkades, hvarföre Isberg blifvit nedflyttad i kajutan, der han åtnjutit all möjlig omvårdnad, erhållit böcker till läsning samt fått chocolad, pudding och annan färsk mat; att Isberg, såväl under den tiden, han hade frossan, söm sedan, fick mat från kaäptenens bord och det så tillräckligt, att Han delat med si pudding åt vittnet, samt att Isberg den tiden i allmänhet fick äta i kajutan jemte konstapeln oeh kåjutvakten; att Isberg under resan varit liknöjd om sin helsa i så måtto, att han försummat byta om kläder då de blefvo våta, och hade vid ett tillfälle norr om linien, då det regnat tre dagar, Isberg, ehuru besättningen uppmanat honom att ömsa kläler, likväl nästan hela dagen gått på däck alldeles genomvåt, så att besättningen slutligen nödgat honom byta om kläder; att kapten Brogren alltid varit noggrann i sin omvårdnad om de sjuke samt gifvit dem medicin och färsk mat; samt att då Isberg, som ömsom varit frisk och ömsom sjuk, ofta frikallats från arbete och erhållit bättre mat än de öfriga, hade besättningen deröfver yttrat missnöje och tyckt, att Isberg hade för godt; samt Matrosen Busch: att Isberg i Samarang varit sjuk af förkylning och besvärats af kräkningar samt. under seglingen från Samarang till Batavia insjuknat i frossan, hvilken sjukdom fortfarit i Batavia, åerifrån fartyget seglat den 14 December 1856, och under denna tid hade Isberg ej deltagit i något arbete; tt ej långt efter det fartyget lemnat Java Isberg örjat klaga öfver värk och sveda i bröstet samt svärats af hosta, hvarefter hans helsotillstånd varit ömsom bättre ömsom sämre, så att han, såsom vittnet uttryckte sig, ej kunnat vafa med om något riktigt arbete; att vid framkomsten till S:t Helena Isberg väl varit bättre, men i anseende till sin vacklande helsa. bedt kaptenen Brogren om tillåtelse att rå gå i land och. besöka läkaren, hvilken begäran kaptenen afslagit under yttrande, att han sjelf skulle tala vid doktorn; att eftersom fartyget aflägsnade sig från linien Isbergs tillstånd försämrats, dock att före framkomsten till Azoriska öarne Isberg varit så till vida bättre, att han förmått begifva sig upp på däck; att vittnet vid ett tillfälle, då Isberg klagade sig sjuk, hört kapten yttra: det behöfs ej annat än ryk., men att; sedan fartyget passerat Azoriska rne och Isberg till sin helsa mer och mer försämrats, Isberg blifvit flyttad från skansen till kajutan, der han under återstoden af resan oafbrutet vistats; och att Isberg, sedan han förkylt sig, en och annap gång fått mat från kajutan och efter insjuknandet andra gången alltid fått äta i kajutan. Å ynglängen Isbergs döda kropp har dagen efter dödsfallet eller den 7 Januari 1858 obduktion blifvit verkstäld af hr professorn F. A. Cederschiöld och öfverläkaren: doktor CO. M. Nyman, hvilka jemväl om dödsorsaken afgifvit utlåtande samt inför domstolen blifvit vid särskilta tillfällen på ed hörda; men då bemälte läkare härvid dels afgifvit i vissa delar skilj aktiga yttranden, dels ock befogenheten af de antaanden; hvafpå de grundat sina omdömen, skäligen kunde ifrågasättas, Har rådstufvurätten funnit nödigt begära yttrande af kongl. sundhetskollegituin, hvilket i utlåtande den 21 sistl. Mars förklarat: att Isberg dött af lungsot; avt Isbergs helsa och friska utseende vid afresan från Stockholm icke utesluter möjligheten att ett anlag till nämde sjukdom redan då hos honom förefanns; att under Sådant förhållande de feberanfall, Isberg ådragit sig under vistelsen i Samarang och seglingen derifrån, kunnat innebära tillräcklig anledning till utbrott af ifrågavarande sjukdom, hvars hastiga utveckling sedermera gynnats af det inflytande, som öfvergången från ett varmare luftstreck till ett nordligt och kallt derpå utöfvat; att Brogren, genom hvad emot honom under ransakningen förekommit, icke kan anses hafva förorsakat den sjukdom, hvaruti Isberg aflidit, och att likväl hvad ransakningen lägger Brogren till last i afseende på isbergs behandling intilldess hans sjukdom redan uppnått den betänklighet densamma vid annalkandet till hemorten redan visade, icke Kan frånkännas all medverkan till påskyndande af sjukdomens utveckling och följaktligen äfven till den dödliga utgången deraf. 4 Hvad jag hittills omförmält är hvad enligt handlingarne hufvudsakligen i målet förekommit. Då emellertid i ofvangjorda referat icke återfinnes åtskilligt, som målsegaren i sina slutpåståenden såsom bevisning emot den tilltalade åberopat, torde jag böra erinra att jag ej ansett mig. berättigad att. i strid. med lagens välgrundade stadgande i 17 kap. 24 rättegångsbalken: Vittnen skola vittna om det. de sjelfva sett eller i saken hört hafva och ej det de af andras sägen veta, till bevisning hänföra hvad vittnena beråttat sig hafva af andra hört omtålas, än mindre att tillerkänna någon bevisningsiraft emot den tilltalade åt hvad den, enligt angifvelsen, misshandlade sjelf i lifstiden må hafva yttrat.— (Forts. följer.) re