Aftonbladet – 24 maj 1859, sida 3

öfver dylikt blasphemeri och att det blott ut gör skylten åt en inre svaghet. Man svarai på detta glafs med infall eller chansonetter. sprittande af träffande satir eller glödande af patriotism. Se här några utdrag af en visa. som jag i dag hört sjungas i Champs Elysåes: Enfants de la patrie, Armons nos bras vainqueurs, Notre soeur IItalie, En appelle å nos coeurs. En avant, brave armee, Inovincibles guerriers, Courrons comme en Crimåe, Moissonner des lauriersr, 0. s: V. En af folkskalden Alexis Dalås nyaste visor, la voix des Canons, hör man öfverallt deklameras. Det är ett litet mästerstycke i sin genre och tillräckligt att entusiasmera hvarje vän af frihet: och fosterland. Jag citerar första och sista strofen: Entendez-vous la trompette guerrisre? Entendez-vous 1e signal des tambours?. Pour vous parer de Vhabit militaire, Qvittez la blouse, artisans des faubourgs. Serrez vos rangs, enfants de Yindustrie, Dieu veillera sur vos preux bataillons; Qvand YAutrichien provoque la patrie A son audäce opposons nos canons, En avant done, fiers enfants de la France, Quand Tennemi nous jette le cartel, Nous sommes forts de notre conscience, Notre bon droit doit rester ternel. Entendez-vous? la victoire nous crie: Marchez, francais, je benis votre nom ! Qvand TAutrichien provoque la patrie — Repondons lui par la voix du canön. Tvenne episoder från min vistelse i Berlin inflickar jag här; den ena af komisk, den an-. dra af sublim effekt. I sällskap med några svenska herrar, och damer: anlände jag till bangården i Berlin, der genast våra effekter indergingo en grundlig rafistulation. Om det var af vrede öfver att ej finna kontraband hos oss herrar eller af behofvet påkalladt att experimentera med den preussiska embetsifvern — nog af, en af mina landsmaninnor skulle, för sin uraktlåtenhet att ställa sig detta lands drakoniska tullagar till efterrättelse, på ett ganska pikant sätt få göra bekantskap med den stereotypartade rättvisan, som här rest sin tron. på — fält af flygsand. Med mycken noggrannhet blefvo den nämnda. .damens koffertar undersökta, utan att en skymt af något. som menligt kunde inverka på landets kommersiella välstånd, upptäcktes; då, o ve och fasa! man helt plötsligt på botten af en liter nattsäck ertappar ett förbjudet gods, vid hvars blotta åsyn tulltjenstemännen studsa tillbaka. liksom hade de fått sigte på en helvetesmaskin, ditlagd under tydlig afsigt att spränga hela preussiska monarkien i luften. Sattyget togs naturligtvis i beslag, förklarades hemfallet åt lågorna och bestod uti en något begagnad — patience-lek! ; Någon mera upplyftande syn vet jag näppeligen, än då en hel nation, såsom en man, värdigt uttrycker sin djupa och rättmätiga sorg öfver förlusten af en stor medborgare. Dagen före min anko nst till Berlin hade Humboldt aflidit. Öfver hela Preussen låg ett sorgeflor utbredt, öfverallt hviskades Humboldt är död. -Tidningarne voro utstyrda med svarta ramar och innehöllo minnesteckningar och skaldestycken, som framställde bilden af den hädangångne giganter i vetandets verld: Tvenne intressanta konstutställningar bidraga för närvarande att göra vistelsen i Paris särdeles njutningsrik. Den ena af dem har sin lokal uti industripalatset, der ej mindre. än 15 salar äro upptagna af målningar, allt nyare produktioner. Uti nedersta etagen iro skulpturarbetena uppstälda, omgifna af blommor och springvatten. Jag skall längre fram redogöra för innehållet. Uti. hötel Hertford, boulevard des italiens,) har en möns. Petit föranstaltat en exposition af Ary Scheffers arbeten. Utställningen, anbefald i Scheffers testamente och afsedd at samla medel åt fattiga konstnärer inom det yrke, hvars värdigaste re,resentant han sjelt var — har i Paris väckt ett oerhördt uppseende, icke blott för det goda ändamålets skull. utan för det oöfverträffade mästerskap som när, liksom med ett trollslag, blottat ett stort snilles skönaste ingifvelser. Expositionen uppager 96 målningar. Scheffers byst finner nan här i marmor, äfvensom ett porträtt a! nonom i olja. Uti de djupsinniga ögonen yser hjertat fram, för att tala med Lamarine; men märk det vemodsdraget öfver pannan, det vittnar om inneboende djupa lilelser.