Aftonbladet – 18 maj 1859, sida 2

serare till häst jemte en grupp soldater i ilbekanta engelska uniformer. — Priset är 50 eormts — Målareklubben, sfiftad af svenska målare, Idhuggare och arkitekter, firade sistlidne freag den13 Maj. sin vårfest å franska. värdsuset på Djurgården. Högtiden illustrerades f båda öfverintendenternas, akademiens heersledamöters och professorers närvaro och evistades af omkring 50 ledamöter. (P. T.) — Man läser i Mariestads Veckoblad: För statens skogsskola i Westergötland är nu plats estämd. Man finner nemligen af Wenersbörgstidingen, att denna skola-skall inrättas vid kronoparen Huneberg. Den skall hafva.en lärare, en skogs-. ittare och tio lärlingar. Man undrar här mycket, varföre den härifrån genom länsstyrelsen gjorda ramställning om denna skolas inrättande på Leckö j vunnit gehör. För dennaframställning tycktes ånga. skäl tala: dels. den. betydliga besparing, som unnat vinnas genom, användande för skolans behof f redan befintliga hus, dels de flera ömsesidiga förelar, som skogsskolan och def påtänkta ekplanteingen kunnat håfva af hvarandras grannskap: Desstom hafva vi hört:.den anmärkning göras, att maren-:å Huneberg är-både. genom. läge och underligande: bergarter af så egen-beskaffenhet, att denerarenhet i-afseende på skogsväxten, som der vinnes, flera -afseenden icke: fullt öfverensstämmer med kogsväxten på annan mera vanlig terräng. — Från Göteborg skrifves den 12 dennes: Staden har i går haft besök af en på sätt och vis wotabel person, hr dr Etienne de Djunkovskoy, som krifver sigPrefet Apostolique.des Rgionsarctiquesr. Jet är samme herre, som grundlagt den katolska nissionsånläggningen vid: Alten i. Norge; hvilken i vörjan kallades St. Oskars kollegium, men nu fått amn af St. Olafshavn, sedan norrmännenicke velat eta af St. Oskårs, d. ä. St. Ansgar. Hr de Djunxoyskoy, som varit en längre tid skild från sin ko oni, befinner sig nu på återresan till densamma, öfrer Kristiania, och det är under vägen dit han komnit att uppehålla sig härstädes, någon dag. — Från Fahlw skrifves iDalpilen: : Man -har medi anledning af: jernvägen förutspått; att Korsnäs med tiden skulle blifya medelpunkten för ;n stor rörelse, och fullbordan .af denna spådom syres snu, ej.vara långt aflägsen, då utom det. stora sågverk med 8 dubbelramar, som redan der är i full sång med, timmerfångst från Dalelfven. det nuförestår: bygnad: af: ytterligare tvenne ångsågar vid Korsnäs, nemligen en såg för nKopparbergs-Hoforsa-bola: set, och en d:o för ett: alldeles nytt sågverksbolag: som heter Carlsfors., hvilket sista nu synes hafva sifvit nytt lif åt arbetet till öppnande af flottleden Korsnäsvattendraget genom socknarne Rättvik, Svärdsjö, Sundborn och Wika, hvilket arbete af gamla bolaget bedrifvits så lamt, att missnöje låtit höra sig bland åtskilliga af delegarne i Fahlu bergslag. deröfver, att man på detta företag, hvilket säges till dato kostat föga mindre än en half million, nedlagt ett stort kapital, som ligger räntelöst i brist på framfärd att drifva verket till fullbordan: Det nya boiagat Carlsfors,, som lärer inköpt stora skogar itrakten omkring sjön Målången, hvilken genom kanalgräfningar och uppfodringsverk, der timret måste gå mot strömmen, kommer att sättas i förbindelse medsjön Amungen, har för kort tid sedan uppgjort om flottningsrätt ned till Korsnäs, och det är nu detta bolag, som genom en sakkunnig man under vintern så raskt framdrifvit det kostsamma arbetet med rännbygnader i de många forssarne, att man har skäl förmoda, !et hela flottningsleden skall blifva komplett färdig före hösten. Här i orten saknas icke de, som förmena attjernvägen skall för orten, blifva utan någon allmän nytta; men utom de tunga saltvarorna; som-fördyras-genom höga forlöner, men nu kunna fås till billigare pris, visar jernvägen ortens jordbrukare den förhoppning att ortens hufvudsäde, häfran, hädanefter icke kan komma att nedtryckas tilldet vanpris 4!,, åa,5 får, såsom: stundom: förr händt; ty redan nu, innan jernvägen är fullt färdig, befinner sig vid Korsnäs en spanmålshandlare, som allt efter varans godhet betalar hafran med 7 å 8!7, rdr tunnan. — Den i Leipzig utkommande, äfven utom Tyskland högt ansedda Neue Zeitschrift för Musiks, egnar, i likhet med härvarande Musiktidning, i sina senaste nummer mycken uppmärksamhet åt Franz Berwalds tryckta kammarmusikverk. Begge dessa organer beteckna B:s. tonsättningar såsom särdeles framstående bland nyare tidens musikalster, och öfverensstämma dessutom i åtskilliga specialiteter: Den tyske recensenten, hvars kritik på det hela taget är något mer berömmande än Stockholms Musiktidnings, anser bland annat den polyphona stilen ge nom B. hafva erhållit sin högsta fulländning, yttrar om finalen till hr, B:s C-mollqvintett, att en till ale delar så tillfredsställande slutsats, som denna är knappt af våra bästa mästare inom det litterär: området för kammarmusik blifvit öfverträffads m.fl högst lofordande omdömen om dessa vår landsman: här hos oss hittills föga kända arbeten. — Handelsoch ekonomikoHegium ha: medelst i går utgifna utslag bifallitansöknin gär af följande personer: skomakareenkan Maria Sö derlund att tillverka och försälja mansmössor; skräd daregesällen A. R. Bergström om mästerskap oc värskap å skräddareyrket; shickaregesällen A. F Blomqvist om dito å snickerihandtverket; målarege sällen F. T. Liljeblad om dito å målareyrket; klen smedsgesällen C. A. Bergengren om dito å klensmeds yrket; kakelugnsmakaregesällen P. L. Löfgren, plåt slagaregesällen J. F. Jakobsson, skräddaregesällen G Åkerstedt, skomakaregesällen J. P. Lindgren; alla or mästerskap och burskap å sina yrken; hyrkuskbok hållaren G. R. Ekeerantz om burskap som hyrkusk konditor C.J. Hake om burskap å sockerbageriyrket snickaregesällen J. Wiholm om dito som bildhuggare vagnmakaregesällen A. G. Ahlberg om dito å vagr makerihandteringen; musikaliske instrumeptmakarc gesällen J. Broström om dito å musikaliska instri mentmakarehandtverket; f. hofslagaremästaren Q. I Ekenberg om dito i sagda yrke och eleven A, L. 1 Westin om dito såsom byggoch murmästare.: — Uppgift till svenska läkaresällskapets pro tokoll, tisdagen den 17 Maj 1859, rörand sjäkligheten i hufvudstaden under sistförflutn veckan: Sjukligheten minskad; obetydlig. Allmännast-hafv förekommit: frossor; dernäst: halsflusser; mindre al mänt: katarrer:och. bröstinflammationer; spridda fa af: reumatismer, gastriska febrar, diarger, kikhost: messling, skarlakansfeber. och koppor. På serafime: ordenslasarettet: sjukantalet för. dagen 294, hvara 169:på afdelningen för invärtessjukas inkomne unde veckan: lunginflammationer-ech frossor, På garn sonssjukhuset: sjökantalet för dagen 203, hvaraf 12 på afdelfingen. för invärtes sjuka; inkomne unde veckan: lunginflammationer, frossor och fyllerigaler skap; stark sjuktillförsel.På provisoriska sjukhuse sjukantalet. vid veckans slut 175, hvaraf 129 ir värtes sjuka; qvarliggande i koppor 20, inkomna På barnhuset :minskad sjuklighet; katarrer och-dia reefi7 På bardsjukhuset: sjukantalet för: dagen 3 inköfiine under veckan: frossör och diarråer. På dis Jons RA ET knekt TR årkärinas dåctkid