Aftonbladet – 17 maj 1859, sida 2

Skiftesfrågan på Gotland. Uti denna vigtiga fråga ha hushållningssällskapet ch konungens befallningshafvande på Gotland för gra veckor sedan till ,K. M:t inkommit med ett enomfördt förslag, angående införande af laga skifn på ön, hvilket förtjenar den största uppmärksaänet, hvarföre vi förskaffat oss del af de. vidlyftiga andlingarne, och lemna deraf en så kort framställing som möjligt. re SS Enligt från provinslandtmäterikontoret hemtade uppifter, består Gotlands. yta, med undantag. af Wisby tads område, af: dlad jord .... . 56,439 tunnland. laturlig äng .. 101.392 Itdikad och till en del odlad myr 10,000 jutdikad myr sssseosssisrissses ait 2. 37,000 lagoch betesmark, i flesta fall skogbeväxt och ungefär till hälften odlingsbar... .. 190,000 ? Jtmark eller egent! gt . hvaraf dock spridda delar kunna OÅÄla8. c..sseser nr ert ren NN FGNTREDE 139,219 ;koglösa kalkberg och ofruktbara träsk, som ej. kunna utdikas,....104,046 eller tillsammans 638,000 tunnland rundt tal, utgörande öfver-27: qvadraätmil: Härafsynes (yttrar konungens befallningshafvande), att mer än tredjedelen af Gotlands jord, tjenlig: till dling, ligger i linda, afkastande endast obetydligt, ingen omkring..30 195 torrt hö prtunnland samt hagch utmarken endast knappa beten. Välär det är att landets odling under de senaste decennierna betydligt tilltagit, hufvudsakligast föranledt af de exempel, sont: lemnats af hit inflyttade: personer; men: odingarne hafva till det mesta utförts i ensidig och för jordbrukets: fega bestånd ingalunda fördelakig riktnibg, i det de mest omfattat -ängars eeh hagmarkers upptagande till åker, utan att ladugårdsskötseln i bredd dermed tilltagit; hvarigenom inträffat, att gedan modren sinat af, barnet fått svälta. De utmagrade åkrarne förete bedröfliga bevis på ett sådant svältsystem, och följderna deraf hafva också visat sig, ehuru på ganska många ställen de; redan flera tusen tunnland emfattande och alltjemt fortgående myrodlingarne; hvilka nu till-det mesta öfvervunnit det af fördom och oförstånd alstrade motstånd, hvarmed--de i början möttes, kommit -tillhjelp. Emellertid hafva de-gjorda förbättringarne, om. de ens förtjena detta namn, endast kunnat yidtagas i mindre skala, med få undantag, der genom någon tillfällighet större egorymd sammanförts; och i samma mån det faller sig högst svårt, om ej omöjligt, att åt små, spridda och från bohlbyn aflägset belägna jordlotter egna den häfd och skötsel de, för att gifva nDöjaktig afkastning, fordra,li samma månyisar sigi ock nödvändigheten af dessa lotters sammanförande, för att kunna, såsom sig bör, vårdas. Endast genom en sådan åtgärd Kan Gotland tillgodogöra sig alla de förmåner det af er gyhsam hatör erhållit och få undanröjda de olägenheter, somnu: sorgligt beteckna öns framtid.: gonobkratm L så Hö 1 old av tu Enligt. vederbörande landtmätares utredning är förhållandet inom denna provins nu sådant, att hemman, icke större än ,:mantal, der finnas med egolotter på 26 särskiltå från hvarändra aflägsna,i fyra socknar belägna ställen samt att -det finnes skilda dgolotter i åker, hvilka. icke. hafva. större. arealän. 15 kappland, ja deraf några. äro så små, ått man knappast kan vända med hästar och vagn. I de så källade, storskiftena äro lotter utlagda, som innehålla ati inegor-1300 :almars längd och endast.40. alnars bredd samt i utegor ända till. 9000 alnars längd men, blott 100 alnars bredd.Der finnas derföre ock hemman med omkring 500 tunnlandsegovidd, för hvilka stängselskyldigheten sträcker sig till en: längd af 4 mil och derutötver och medtager en kostnad :af tillsammans 18,750. rdr rmt efter ortens priser, eller, då en uy uppförd: gärdesgård anses kunna bestå i:15 år, omkring 1250 rdr årligen, d. v.:s. merän hemmanets behållna afkastning i säd. Med en sådan jordens sönderdelning. och. derifrån. härflytande bruks ningsoch underhållskostnad kan naturli jordbruket ej bringas . ens. till medelmåttig afkastning; ännu mindre ängs-, och ladugårdsskötseln. Också införskiifvas årligen, från främmande orter icke obetydliga qvantiteter. hö, smör, talg och ost. Och oaktadt, med afseende på jordens bördigbet, naturen synes-hafva: bestämt jordbruket till Gotlands , hufvudnäring,. åtnjuter det dock på ganska många ställen icke tillbörlig-omvårdnad. Det idkås i flera fall: vid strändernå endast såsom binäring till fisket och på många ställen inuti landet såsom binäring till skogshandteringenoch en deraf :beroende kalkbränning. Men i måa som fisket förminskas och skogarne strängt anlitas för skeppning af symmörkes gast umogen skog, apterad till balkar och sparrar. samt till kalkbränning, hvarigenom äfven sistberörde bjelpkälla utsinar, blir det-allt mer och mer af yttersta behof påkalladt! att Gotlands jordbruk må ordnas till hvad det bör vara, eller landets hufvudnäring. C år å. Också ha under närmare ett sckel, från de offentliga myndigheternas sida, flera framställningar blifvit gjorda till befordrande af mera ordnade skiften af jordegorna. . Den ännu på ön i oförgätligt minne varande landshöfdingen friberre Otto von Segebaden, hvilken provinsen bland annat har att tacka för början till de då särdeles usla landsvägarnes förbrättring jemte anläggning af flera nya, äfvensom införandet af potatesodling (hvartill till och med förständigande på 1770-talet måste utgå från regeringen) lyckades äfven, efter flera års underhandlingar och skriftvexling, utverka dels K. M:ts år 1775 meddelta uppmaning att genom tjenliga föreställningar söka förmå länets invånare att frivilligt samtycka till ny refoch skattäggning, livarefter den föreslagna storskiftesdelningen sederniera syntes kunna företagas, dels, efter ytterligare fem. års bemödanden, ett kongl. bref af den. 14 November 1780, deruti förklarades, att storskiftesdelningen ej fordrade rubbning i förra skattläggningen, utan att rättelse i -egoblandningen på det sätt kunde erhållas, att hvarje by och hemman vid storskifte, i stället för deras utbysoch äfven utsockne jordar, undfinge fullt vederlag i sammanhang med sina bohlbys.egor. uti dem närmast belägen marka, : Genom sistnämde kongl. bref blefvo skiftesfrågor på Gotland satta i paritet med enahanda frågor i rikets öfriga, icke undantagna provinser, hyarföre ock redan år 1781 förberedande åtgärder för storskiftet vidtoges; men efter den verksamme och kraftfulle ländshöfdingen v.Segebadens död lyckådes-det bondeståndets fullmäktige från: ön vid 1786 års riksdag, att först erhålla inhibition med all.verkställighet af den i detta: ämne, tagna författning samt tre år derefter ett ännu mer reaktionärt påbud, så att vingtu hemmansegare på Gotland fihge påtrugas något storÅ skifte, derest han ej sjelf funne för godt att deruti ingå. Emellerti3 utkom år 1807 enskiftes-förordningen och 1827 skiftesstadgan, utan att dessa göra något undantag för Gotland. Tvärtom föreskrifver den senäre, att alla rörande egoskiften, såväl för riket i Tallmänhet, som för vissa provinser isynnerhet dittills gällande författningar upphäfdes, med undantag af