Aftonbladet – 16 maj 1859, sida 2

Article Image
det säga oberoende, frihet, framåtskridande, emancipation, menniskoslägtets reform. Detta utgör för oss revolutionens betydelse, dessa de grundsatser, hvilka kejsaren med fullt skäl kallar Frankrikes naturliga bunvdsförvandter. Låtom oss alltså befria Italien, och då wi kämpa för rättvisans, mensklighetens, fosterlandskärlekens och det nationella oberoendets sak, låtom oss då tänka, att Frankrike icke kan eröfra friheten åt andra utan attock sjelf vinnå den för egen räkning. Huruvida denna, lofordande analys af kejsarens tal kommer att godkännas och honoreras af den höge talaren sjelf, lemna vi derhän, men märkligt är, att dessa revolutionära tendenser funnit understöd af den tidning, som anses uttrycka ryska kabinettets åsigter. Te Nord yttrar sig nemligen rörande samma proklamation på följande sätt: Frankrike går nu att göra Italien fritt ända till Adriatiska hafvet. Hela verldens välönskningar. (äfven Österrikes?) skola beledsaga Frankrike i detta ädla företag, så värdigt dess nationella traditioner, och ingen bör betvifla, att ju icke dessa: önskningar varda uppfyllda. På grund af naturens rätt tillhör Italien italienarne. Endast genom traktaternas förgängliga rätt hade det blifvit öfverlemnädt åt Österrike, men denna makt bar ju sjelf nu i sin fåvitskhet sönderrifvit dessa traktater, och Italiens mäktige bundsförvandt, ,oöfvervinnelig så snart den i verlden fullgör sitt af Gud anvisade uppdrag, skyndar nu till det rättas försvar. Italiens oberoende är alltså försäkradt. Hvilken riktning allmänna opinionen inom England på den senare tiden tagit i denna fråga, synes tydligen af följande meddelande i Daily News: Det tillkännagifves, att ett offentligt möte kommer att hållas i Hyde Park nästa söndag den 8 Maj kl. 3 eftermiddagen för att uttrycka folkets tacksägelse till kejsar Napoleon och franska nationen för deras understöd af frihet, rättvisa och oberoende inom Italien emot Österrikes politiska tyranni samt papistiska och intoleranta förföljelser. Den gamle radikalen doktor Webb från Marylebone kommer att intaga ordförandestolen.

16 maj 1859, sida 2

Thumbnail