Aftonbladet – 10 maj 1859, sida 2

UTRIEES. DANMARKE. Konungen ankom den 3: dennes till Köpenhamn, och den 5 utnämdes etatsrådet professor C. E. Fenger till monarkiens finansminister samt biskop Monrad fill minister för ktyrkooch undervisningsväsendet i Danmark. Geheimerådet Krieger öfvertager:inrikesdepartementet efter geheimerådet Unsgaard, som fortfar attfungera: såsom minister för Holstein och Lauenburg, och geheimerådet Hall öfvertager, i förening med sin ställning såsom kors Ijpresident, definitivt utrikesmivisteriet. .Begge de nyutnämda ministrarne voro tillstädts 1 statsrådet följande dagen. Enligt en skrifvelse från Frankfurt till Neue Preussische Zeitung : skall -fullmäktigen för Holstein och Lauenburg hafva afgifvit en kategorisk förklaring, att hans regering skulle för dessa tyska länder troget uppfylla sina ;rbundspligter, men så länge som möjligt som europeisk makt förblifva neutral. Dessitom säges Danmark hafva tagit sina mått ch steg att förstärka sin neutralitet genom Sverges och Norges biträdande af densammap. En stab af engelska ingeniörer har ankomit till Århus för att verkställa nivellering ör anläggningen af Jutlandsjernvägen från Århus till Langå, Wiborg, Skive och Struer med bibana från Langå till Randers. På Fyen har man beslutat en petition om undersökningar för den. fyenska banan och att afseende på densamma måtte fästas vid beslut om bestämmandet af jernvägsanläggningar i Jutland. FRANKRIKE. Monitören för den 5 dennestillkännagifver, att kejsaren, på förslag af grefve Walewski, eslutat att alla österrikiska undersåter, hvilka för närvarande vistas i Frankrike, eller uti dess kolonier, ega tillstånd att äfven fortfarande derstädes uppehålla sig, och under kriget fortsätta sina handelsaffärer, så länge deras uppförande icke gifver anledning till klazomål. Tillåtelse för andra österrikiska unlersåter att inkomma uti kejsarriket kommer att bero: på särskilt pröfning och tillstånds meddelande af vederbörande myndigheter. De österrikiska: handelsfartyg, hvilka för närvarande befinna sig i kejsardömets hamnar, eller, utan att hafva haft kännedom om krigstillståndet mellan Frankrike och Österrike, inlupit i fransk-bamn, skola åtnjuta en termin af sex veckor, efter hvars förlopp de måste lemna den franska hamnen, under åtnjutande af fri eskort, för att begifva sig till österrikiska eller neutrala hamnar. Kejsar Napoleon hade tagit afsked af-sin familj och efter afslutade regeringsåtgärder mottagit de högsta embetsmännens afskedsuppvaktning, samt skulle afresa till Genua-den 11 dennes. Prins Napoleon är, liksom kejsaren, beredd att genast afresa. Enligt Le Nord-skall prinsen mottaga befälet öfver en observationskår, hvars bestämmelse ännu hålles hemlig. Laronciere Le Nourry kommer att föra befälet öfver den eskader, som skall taga denna armekår ombord. Det anförande, hvaruti grefve Walewskiin för Jagstiftande församlingen tillkännaf, att Frankrike förklarat Österrike krig, lyder som följer: Ma herrar! Jag har haft äran, att meddela lagstiftande församlingen en redogörelse för de underbandlingar, som blifvit förda mellan makterna intill det ös onblick, då Österike, skiljande sig från de friga kabinetten; fattade beslutet, att till Sardiaien utfärda ett : ultimatum, hvilket, i händelse ett icke tillfredsställande svar följde, uttalade Österrikes afsigt, att taga sin tillflykt till vapenmakt: Kejsarens regering ville j lemna Österrikes hof iovisshet om huru hon betraktade denna eventualitet, och H. M:t kejsarens sändebud i Wien har genast den 26 April tillkänagifvit för österrikiska regeringen, att Frankrike, i händelse österrikiska trupper öfver;skrede Piemonts gränser, skulle se sig nödsakadt att oetrakta detta infall uti ett: land, med hvilket Frank-ike afslutat förbund, såsom krigsförklaring. . Då Österrikes hof stod fast vid att använda. våld; oeh då dess trupper den 29April hafva beträdt sardinskt område, så har kejsaren befallt mig, att inför lagstiftande. församlingen tillkännagifva det faktum, hvarigenom Österrike inträdt i krigsförhållande till Frankrike,. TYSKLAND. De preussiska armekårerna bestå hvardera af 4 infanteriregementen, 4 kavalleriregementen, 1 jägarbataljon, 1. pionierafdelning och I artilleriregemente. Då hvarje infanteriregemente räknar 3000 man, hvarje kavallerirezemente 1000 man, hvarje jägarbataljon 1000 man och hvarje pionierafdelning 500 man, så skulle hvarje krigsberedd armåekår medreserven inberäknad. utgöra. 20.000 mån, hvartill ytterligare kommer 12 batterier, hvartdera sm 8 kanoner, och 200 åkdon för hvarje arilleriregemente. De 9 armekårernas hela styrka utgör:således 200,000 man. ; Wirtemberocka ståndsherrarne hafva den