Aftonbladet – 3 maj 1859, sida 3

eti glänsande stråle, lånad, som det tycktes, af solen sjelf, hade intagit deras; ställe till ett välsignadt tecken på själens förmåga att hastigt trösta sig sjelf, sedan den först så väl bäddat in sig i oron som om den tänkt att för allo ligga qvar på detta läger, När hon nu vägg fått ett leende på läpparne, steg strålen i ögat upp till något vida högre än en blott oh at tröststråle. Det blef nu litet sKalkaktighet, litet triumf, litet.hbopp och en stor del annat, som hon sjelf aldrig visste fanns-deri. Hastigt gömde hon brefvet i förklädsfickan. Men .der måtte visst ha funnits: en hel post, ty nu tittade fram ett annat litet. bref, som hon med granskande och tankfull min genomläste. Det var ett svar, som hon skrifvit för den händelsen att Gudmar tänkte sända något bref på Kadiz. (Forts.) o——— — Hvarföre tiden för påskens firande är så föränderlig. Påsken har i år infallit så sent, att man säkert skall med stort nöje läsa följande upp: lysningar, som meddelas i en artikel i Monitören, undertecknad af hr Lecouturier: ; Man finner i vår almanach åtskilliga s. k. rörliga högtidsdagar, såsom påsk, pingst m. m., som icke återkomma på någon bestämd dag, utan omvexla till sitt datum under olika år, än fjorton dagar, än en månad och ibland till och med mera. Vår almanach skulle emellertid icke hafva att uppvisa några rörliga bögtidsdagar, så framt man hade, vetat, på hvilken dag man bestämdt skulle fira påsken. Man har aldrig haft några säkra uppgifter om, hvilken dag Jesus Kristus dog; det har endast funnits en tradition, enligt hvilken uppståndelsen skulle hafva egt rum kort efter vårdagjemningen och vid-fullmåne. År 325, då kyrkomötet i Nicxa sammanträdde för att ordna förhållandena vid den kristliga gudstjensten, skulle det äfven bestämma tiden för firandet af åtskilliga fester, af hvilka ) åsken, d. v. s. årsdagen för Kristi uppståndelse, var den förnämsta, utom det att tiden för flerå andra högtidsdagar af första ordningen, såsom Kristi himmelfärdsdåg, Pingsten, Trefaldighetsdagen, måste bestämmas derefter, Nu kände män dock lika