Aftonbladet – 3 maj 1859, sida 2

I de med gårdagens post hit ankomna tidningar hvilka gå till den 29 April, talas nu vidt och bredt om krigets verkliga utbrott. Den utländska pressens omdömen härom utfalla naturligtvis ganska olika, allteftersom dess organer befinna sig under franskt eller österrikiskt inflytande. Ur de mera oväldiga tidningar, hvilka uttalat sig i den fråga, hvars lösning nu begynt, meddela vi följande utdrag från ett belgiskt blad, tvenne engelska samt ett tyskt, alla oberoende af partiintressen.— Det förstnämnda, den bekanta Indöpendance Belge, som ända ifrån förvecklingarnes början icke trott på någon fredlig lösning, yttrar sig på följande aätt: Ehuru detta resultat bedröfvar oss, så har det ingalunda väckt vår förvåning, Om någonting här bort kunna förvåna, så är det, att man för ett enda ögonblick kunnat tvifle på utgången, enär denna är den nödvändiga, oundvikliga konseqvensen af den form, i hvilken frågan redan från början blifvit uppställd af de båda stormakter, som skulle lösa densamma. -Den-stora tvisten företer i sjelfva verket det: egendomliga förhållande, atthvarken den ena eller den andra af parterna kunde, utan att eftersätta sin heder, lemna den terräng, på hvilken han från första början ställt sig, emedan hvar och en af dem kunde med lika mycket skäl påstå, att rätten var på hans sida. Huru paradoxt detta än må förekomma, så är det likväl i full. öfverensstämmelse med förhållandena och med sanningen. Det är nemligeh å ena sidan obestridligt, att om man endast betraktar frågan ur synpunkten af den strikta, skrifna rätten, af Europas allmänna rätt, sådan den härflyter af träktaternas bokstaf, Österrike är berättigadt att icke samtycka till någon diskussion öfver de fördelar det vunnit på grund af 1815 års traktater. Österrike stödjer sig alltså på bestämda dokumenter, på förvärfvade rättigheter, på en ärftlig besittning; det kan icke bäruti göra några eftergifter. Å andra sidan påkallar italienska frågan, ehuru i saknad af diplomatiska och. internationella garantier, afseende ur en måhända ännu mera upphöjd synpunkt. Det är till menskligheten den vädjar, till dessa känslor af rättvisa. och moral, som äro alla folk. medfödda, Italien; som nu är underkastadt en -—