Aftonbladet – 2 maj 1859, sida 2

HÄVA (Ch Maj. Erigsteatern och krigsutsigterna. 1; Om telegrafen ännu icke haft att meddela om några mera betydande fäktningar, så erfar man dock, att blod redan flutit och att österrikarne lidit någon förlust vid Buffaloray en ort vid Ticinofloden och Naviglio grande, hvarest en 900 fot lång bro finnes öfver Ticino. Det bekräftar sig, af hvad man hittills erfarit, att sardinarne icke ärnat försvara sjelfva gränsen, utan att deras armå kämpande skall draga sig tillbaka dels bakom någon af de mera betydande floder, som i Piemont norrifrån falla in uti.Po, dels emot de mera betydande fästningarne söder om Po, för att först då tillräcklig fransk styrka anländt till hjelp, gripa till offensiven. Man kan förutsätta, att fäktningar komma att ega rum vid Sesia och, om det behöfves vid Dora Baltea, hvarifrån österrikarne blott skulle ha en knapp dagmarsch qvar till Turin. Vi ha redan visat, att franska hjelptrupper bastigt kunna komma till Turin och Genua. Revolutionen i Toscana gör det äfven troligt. att en fransk armå landsättes i Livorno för att tillsammans med trupper från Toscana och hertigdömena börja operera i österrikarnet flank och mot Mantua och Verona, som utgöra österrikarnes fastaste punkter i öfra Italien, på hvilka i sjelfva verket deras herravälde öfver Lombardiet-Venedig beror. Men äfven om det skulle vara sannt hvad Napoleon föreburit, att Frankrike icke är krigsrustadt, äfven om det skulle kräfvas någon tid innan någon mera betydande fransk armestyrka kan uppträda på krigsteatern, så får man icke föreställa sig, att, om äfven ivärsta fall Turin skulle bli ockuperadt af en österrikisk styrka, Sardinien derigenom skulle vara lemnadt helt -och hållet i österrikarnes händer. En blick på krigsteatern, Sardiniens-befästningsväsende och truppstyrka, lemnar visshet derom, att Sardinarne, äfven lemnade åt sig. sjelfva, skulle flera månader kunna på egen hand hålla stånd och afvakta den främmande hjelpen. , Just härigenom blir Österrikes sätt att nu gripa till offensiven ur högre politisk ÅR Son ett stort, om ock till följd af omständigheterna kanske oundvikligt, missgrepp; ty den politiska skada, som Österrike härigenom gjort sin sak, uppväges icke af de militäriska fördelarne. Det sardinska fästningsoch jernvägssystemet är för bedömande af dessa förhållanden af mycken vigt, emedan det vid ett fransktsardinskt krig emot Österrike utgör den nödvändiga stödjeoch utgångspunkten. För Sardinien nämnas såsom: fästningar: Alessandria, Tortona, Casale, Genua och Ivrea. Dessutom nämnas såsom befästade orter citadellerna i Turin, Savona, Nizza, Coni, Novi, Mondevi och Tossano. Dessa sistnämda befästningar härröra dock från förra århundradet och sakna betydenhet och motståndskraft mot vår tids angreppsmedel. Turin, som väl är den starkaste bland dem, uthärdade 1799 endast 9 dagars belägring och skulle nu svårligen kunna motstå så länge, äfven om icke verken, såsom sannolikt är, förfallit. Bland de egentliga fästningarne är det blott en som ligger norr om Po, der österrikarne nu rycka fram, nemligen Ivrea, som är belägen ett temligt stycke norrut vid Dora Baltea; men äfven denna är mindre vetydande. Af 1849 års krigshändelser är det temligen klart att sardinska armån icke gerna kan söka att der fatta. posto med utsigt att någon tid försvara sin ställning. Desto vigtigare är den söder om Po belägna fästningsgruppen Casale, Alessandra, Tortona och i ryggen af dem Genua. Med Alessandria som är vigtigast, har man på de sednaste åren särdeles ifrigt gripit sig an för genomförande af ett befästningssystem i den nyare större sfilen. Den lIrgger gynnsamt vid floderna Tanaros och Bormidassammanflöde; de gamla citadellerna uthärdade 1799 en 8 veckors belägring af 10,000 man, och de nya verken, om också icke helt och hållet fulländade, omtalas såsom utmärkt goda. I Casale ha äfven nya befästningsarbeten blifvit gjorda, som, om äfven icke fullbordade, göra platsen med dess Pobrygga ganska försvarbar. I afseende på Genua erinrar man sg Massenas försvar derstädes under 2 månader år 1800, då staden var innesluten till lands och sjös och till slut hufvudsakligen genom hunger tvingades att kapitulera: Konsten har sedandess gjort föga vid .dess befästningar. Men staden, omgifven af ett antal skansar, har ett sådant läge, att den mycket välkan inrättas för ett långvarigt motstånd, isynnerhet för en hel armå. Af Sardiniens jerovägar är linien från Turin till Alessandria (omkring 10 svenska mil och derifrån till Genua (omkring 8 mil) den militäriskt vigtigaste. De andra linierna äro 1) från Turin öfver Savigliani till Coni (10 mil); 2) från Turin till Pinerolo (314 mil); 3) från Turin till Susa, den på hvilken franska trupper från Mont Cenis fraktas till.Turin (4 mil); 4) från Turin öfver Vercelli och Novara (omkring 10 mil), å ena sidan till Milano (7 mil), å den andra till Arona vid Lago Maggiore. I det genuesiska kustlandskapet, den s:. k. Revieran, i de liguriska Appenninerna. som skilja. detta landskap från Piemont, och på slätterna vid Alessandria ha de hetaste striderna om Piemont, landet vid öfre Po, egt rum; Här uppgick först Napoleon den stores stjerna 1796. Här tillkämpade sig Suwarow 1799 sina: sista stora segrar. Slaget vid Novi (d. 14..Aug. 1799) utkämpades 3 och slaget vid Marengo (d. 14 Juni 1800) 37,. mil från Alessandria.. Man kan redan häraf sluta till denna trakts militäriska vigt. Enligt de författares mening, som skrifvit öfver 1848—49