Aftonbladet – 29 april 1859, sida 2

upp Hjelm — men hvar skall jag finna honom ? : Här, herr Moss! svarade Hjelm inträdande. Jag hade några bestyr i boden — rörelsen går med stark fart i dag. Om denzndra rörelsen är icke värdt att tala: den hör till lifvets vanliga gång. I dag upp, i morgon ned, och så vice versa.n Fan ta mig är ni icke ståtliga bägge två, det är ordet..: Men intet prat nu — jag skall ut och sätta lif i auktion. Låt mig få disponera bodkammarn jemte ett parti kokt vatten! Jag gör sjelf mina reqvisitioner i boden hos gossarne för toddybjudning. — . Hjelm var alldeles icke förtjust åt denna utsigt, men det var Moss som sagt ordet, och nu var han ganska öfvertygad att bodkammaren skulle blifva källarsal hela aftonen. 8å fort Moss visade sig i salen, gick det en frisk kultje genom heja det församlade sällskapet. Det var liksom hvarje ansigte utvisat den öfvertygelsen att klubban nu först skulle få fart. Moss och de förnämste herrarne bjödo ouppörligt öfver hvarandra. De rikaste bönderna ville ej stå efter, och så gick bud på bud så att icke allenast det tarfliga folket gapade af förvåning öfver sådana auktionsrop, utan äfven Emilias hjerta klappade af förtjusning vid tanken på att hennes man skulle finna behållningen af den uppoffring, de gjorh så ansenlig att det gagn, som denna åstadkomme i rörelsen, godtgjorde den tomhet, hvilken blefve följden för dem sjelfva. Emellanåt voro ledamöterna af herrsocieteten ute i bodkammaren och förfriskade sig ned-en stadig toddy, och efter hvarje sådan uppfriskning gingo påropen också friskare: det blef nästan icke mera fråga om skillingar, utan riksdalrarne dansade rundtomkring.