Aftonbladet – 27 april 1859, sida 2

STOCKHOLM den 27 April Uti dessa dagar har blifvit promulgerad en K. M:ts författning af särdeles stor vigt, dels i allmänhet för ordnandet af lagstiftningen rörande hemmansklyfning och jordafsöndring, dels isynnerhet för provinsen Dalarne, der denna fråga — rörande besutexhetsoch skiftesväsendet — under de senare femtio åren blifvit allt mer och mer invecklad och svårlöst. Den hufvudsakliga anledningen dertill torde böra sökas uti de särskilta undantagsstadganden angående skiftesoch afvittringsväsendet i ämde vidsträckta län, som innefattas i kongl. brefvet den 17 Augusti 1804, sammanlägganing af obesutenhet, förbud emot fastigheters styckning, emot försäkjning af obesutenhet till annan än den, som förut eger jord i samma nummer, äfvensom mot lagfart och fasta af obesuten hemmansdel, rättigheten för innehafvarne af flera obesutenheter, som vid storskifte blifvit bestämda att utgöra en besutenhet, till lottning om besittning emot lösen af let hela m. fl. föreskrifter, hvilka, oaktadt storskiftet alltjemt fortgått och inom många socknar fullbordats, likväl icke blifvit åtlydda ller kunnat till åtlydnad befordras, i ansende till flera deraf befarade följder samt land annat folkets lynne och gamla sedvanor. ! I anledning häraf hafva rikets ständer dels vid 1850—51 årens riksdag hemställt, attlagart å obesuten hemmansdel i Dalarne må beviljas, dels genom skrifvelse den 12 Sepember 1857 anhållit, ej mindre att till en vesutenhet i det s. k. öfra Dallaget och Sä ters fögderi jemte Svärdsjö socken måtte vänföras en jordbesittning, derå kunna födas ninst 2 kor och 4 får eller getter, är äfven tt de jordbesittningar, som vid: de verkstälda storskiftena icke uppgått till besutenhet och innas å kartan utmärkta, icke emot egarnes vilja skola vara lösen underkastade. Denna vigtiga och vidlyftiga fråga har nu, sedan konungens befallningshafvandes, och, efer flera års väntan, jemväl kammarkollegii tlåtanden inkommit, äfvensom öfverdirektörsmbetet vid landtmäteriet derom afgifvit yttrande, utgjort föremål för civildepartemen:ets föredragning samt derigenom föranledt en allmän reglering af förhållandet med besutenhetsoch skiftesväsendet i Stora KopparSergs län, hvarigenom hufvudsakligen blifvit stadgadt 1:0 att de för riket i allmänhet gällande författningar om grunderna och vilkoren för remmansklyfning samt afsöndring af jord och andra lägenheter från bemman och behandling vid allmän domstol af tvister i dylika mål skola jemväl för Stora Kopparbergs län vara gällande; dock att, när storskifte egt rum, talan om lösen af obesuten hemmansdel icke i annat fall, än att dehna under tiden kommit i ny egares hand, må väckas förr än efter förloppet af 20 år, eller annan vid storskiftes förrättning särskilt bestämd tid från storskiftes afslutande; 2:0 att der ett visst besutenhetsmått vid storskifte redan blifvit faststäldt, endast le hemmansdelar äro lösen underkastade, som icke motsvara hälften af detta mått och ej heller uppfylla de vilkor för besutenhet nyssnämde a!lmänna författningar stadga; men att för de socknar, der besutenhetetsindelningen ännu icke är vid storskifte verkstäld, K. M:t vill särskilt bestämma hvad som för besutenhet i dessa socknar skall erfordras; 3:o att förbud mot köp, lagfart och fasta af obesuten hemmansdel samt stadganden angående obesutna delars ovilkorliga sammenläggning upphöra att vidare vara gällande; samt 4:0 att de rörande storskiftesverket i Stora Kopparbergs län medielade föreskrifter numera skola tjena till efterföljd endast i och för verkställigheten af de storskiften, som, med understöd af allmänna medel, inom länet för närvarande pågå eller hädanefter komma att företagas; men att i allt ifrigt kongl. stadgan angående skiftesverket i riket den 4, Maj 1827, med deruti skedda förindringar, kommer att hädanefter äfven för Stora Kopparbergs län gälla och tillämpas; dock ned den skillnad att, i stället för nämde Stadgas föreskrifter angående skiftesvitsordet och skiftenas tillåtna högsta antal, skola, då fråga ir om laga skifte till rubbning af storskifte, som på bekostnad eller med understöd af staten blifvit verkstäldt, vissa särskilta i den kgl. kungörelsen närmare gjorda bestämmelser tjena till efterrättelse; i sammanhang hvarmed iomväl åtskilliga förändrade tillägg istadganlena rörande storskiftesförrättningarne (enligt songl. brefvet den 17 Aug. 1804) blifvit påbjudpe, på sätt som närmare inhemtas afnelanstående punkter i den kongl. kungörelsen, laterad den 18 sistlidne Februari och pronulgerad den 30 derpå följande Mars (se n:o 11 af författningssamlingen); neml. i afseende å förrättande laga skifte å redan storskiftade egor. Z a) är ansökning om laga skifte undertecknad af jordegare, innebafvande minst två tredjedelar af skif:eslagets skattetal, då bör skiftet företagas; men i annat fall åligger det landtmätaren att, vid samman räde med delegarne, deras tankar i ämnet inhemta. Bestrides skiftet af delegare, som innehafva mera ån hälften af skifteslagets skattetal, vare frågan för den gången förfallen och må ej inom tio år derefter ånyo väckas, såvida icke minst två tredjedelar af delegarne i ny ansökning sig förena. Utfalla åter vid sammanträdet två tredjedelar ener mera af rösterna för skifte, gifves dem vitsord. Äro rösterna lika för och emot skiftets verkställande eller uppgå ej rösterna för skifte till två tredjedelar af hela röstetalet, allt efter skattiräknadt, skall ärendet behandlas enligt 12 kap. 12 skiftesstadgan sådan den 1yder i kongl. kungörelsen den 9 Juni 1832. Varder det sökta skiftet instäldt, skall dock kostnaden för ärendets upptagande och pröfning, första gången frågan väckes, af hela skifteslaget gäldas, men så ofta den sedermera förekommer och förfal:er, bör skiftessökanden ensam denna kostnad vidkännas; bd) om, för bibehållande af alla delegares rätt och på det ingen må blifva verkligt lidande, finnes oundgängligen nödigt; att inrösningsjorden lägges i tre skiften, och afrösningsjorden likaledes i tre skiften: hemskog, fäbodeskog och utskog, må sådant, utan underställning till egodelningsrätt, vara tillåtet; börande backar och beteshagar uti eller invid ine gorna icke annorledes såsom ett af de medgifna tre KARATE TEN TESTO