Aftonbladet – 26 april 1859, sida 2

Article Image
ligare 2 öre, så att den nu hos dem kostar 22 öre pr 4. Här i Stockholm kostar den ähnu 25 öre, ——— — Biskop Agardhs lik, som ifrån Karlstad blifvit öfver Göteborg sjöledes fördt till Malmö och derifrån på jernvägen till Lund, blef den 19 dennes högtidligen nedsatt i den utsedda grafven på Lunds nya kyrkogård. Från Malmö skrifves derom i Snällposten den 2:sta: Sistlidne tisåags eftermiddag fördes framlidne biskop Agardhs jordiskaxqvarlefvor till dess hvilorum i Lunds nya kyrkogård. En stor del af Malmö stads innevånare Hade anordnat ett extra jernbantåg, som skulle föra liket och dem som ville följa detsamma till Lund. 7 Klockan strax efter två samlades vid Skeppsbron: alla de som deltogo i liktåget och hvilka utgjordes af medlemmar utaf härvarande militära kårer, magistraten, tullstaten, presterskapet och skolstaten, handelskåren, handtverksföreningen, m. fl. Tåget afgick till jernbanstationen, der likkistan af skolstaten bars till en för tillfället apterad vagn, som hade sin plats näst före personvagnarne i jernvägs trainen. Alla fartyg i hamnen förde flagg på half stång. Kistan var prydd af en frisk lagerkrans, och kort förr än tåget afgick fästades på densamma en anmnan krans af. cypress och hvita rosor, flätad af några utaf stadens damer. Med tåget till Lund följde härifrån omkring 200 personer. Vid ankomsten dit var en stor menniskomassa samlad, och ett högtidligt liktåg var der anordnadt, som afgick un-: der klockringning till östra kyrkogården, Tåget öppaades af Södra skånska regementets musikkår, som utförde en sorgmarsch. Derefter kom: 1:0 likvagnen, 2:o akademiska föreningens fana; 3:0 akademistaten, anförd af prokansleren; 4:0 skånska nationens fana samt deputerade af nationen; 5:0 processionen från Malmö, samt andra till staden ankomna resande; 6:0 Wermländska nationens fana, -omgifven af deputerade af nationen; 7:0 Skånska -hypoteksföreningens, Skånska brandförsäkrings-inrättningens och Lunds sparbanks direktion och tjenstemän; 8:0 Göteborgska nationens fana, med deputerade af nationen; 9:0 Lunds magistrat och borgerskap samt öfriga stater och medlemmar af samhället; 10:0 de öfriga nationernas fanor och studentkåren. Alla fanorna voro bohängda med sorgflor. Processionen gick öfver Klostergatan, Bredgatan, Stora torget och Mårtensgatan; en talrik massa menniskor syntes på de platser der tåget passerade, och alla fönster voro uppfyllda af åskådare, alla handelsbodar voro stängda under tiden. Liket bars till grafven af Skånska nationens 8 kuratorer. En sorgekantat afsjöngs, och då denna var slut och liket nedsänktes i grafven, fälldes alla fanorna öfver detsamma. Derefter uppträdde biskopens son, professor Jac. Agardh och i värdiga uttryck hembar tacksägelse för, den hyllning som visats den aflidnes minne. Derpå upplöstes församlingen. — Öfver de gotländske kyrkoherdarnes inkomster innehåller Gotlands Läns Tidning: Vi hafva ur officiella uppgifter om tionden, sådan den nu utgår, och om boställenas afkastning, sådan den blifvit uppgifven, genom uträknande i penningar, icke efter årets lägre sädespris, utan efter 10 års medelpris, kommit till det resultat, som af uppgifterna kan bestyrkas, att endast fyra pastorat på landet gifva i årlig inkomst. åt kyrkoherdarne omkring 5000 rdr rmt, nemligen Hafdhem, Hablingbo, Burs och Nähr, att.de öfriga 2 af första samt Sanda af andra klassen lemna omkring 4000 rdr; af hvilka det sista går högst, till följd förmodligen af ett bättre prestbord; att 6 de bättre af 2:dra klassen gifva omkring 3000 rdr, samt att de öfriga 30 pastoraten lemna en inkomst åt sina herdar af 2500 till 1500 rdr rmt. Angående kaplanierna, så äro ett par af dem, i anseende till bättre prestbord, förmånligare än ett och annat pastorat i afseende på inkomsten, men de öfriga äro rätt klena. Wisby stads kaplani lemnar 1700 rår och fri bostad, ehuru inkomsten är beroende på godtycke och till stor del på de utskickade påskpenninge-insamlarnes förmåga att öfvertyga åtskilliga församlingens medlemmar om deras skyldighet att med-någon skärf bidraga till presterskapets underhåll, -ett sätt att löna predikanten och själasörjaren, som i dagligt tal benämnes tiggeri.

26 april 1859, sida 2

Thumbnail