Aftonbladet – 23 april 1859, sida 3

Erkehertigen-guvernören Maximilian hade med hela sin familj och sitt hof afrest från Milano. Under hans frånvaro skall han representeras af chevalier Ceschi. Österrikiska garnisonen uti Milano belöper sig till 25,000 man. Uti Pavia äro för närvarande endast 6000 man förlagda, men en ny styrka af 25.000 man väntades med det första. Furst Neri Corsini, markis af Cajatico, har till toskanska regeringens. premierminister, Baldasseroni, adresserat en skrifvelse, hvaruti han råder nämde regering till en frisinnad politik samt varmt uppmanar densamma att lösrycka sig från det österriKiska. inflytandet. Från Neapel berättas den 5 dennes, att en rörelse långsamt men säkert förberedes derstädes och att fråga uppstått inom de högre embetsmannakretsarne om tillsättandet af ett regentskap och en minister, sammansatt af Filangieri, Ischitella och Savarese. Den 13 telegraferasfrån Neapel, att en petition blifvit ingifven till hertigen af Calabrien, hvaruti anhålles om förlänandet: af en författning. TURKIET. : Ismail Pascha, som öfvertagit högsta kommandot öfver turkiska Donauarmån, är gift med en tyska, som är syster till en vid bans armafdelning anstäld instruktionsofficer. Paschan hade förälskat sig i den kristna flickan och anhållit-om hennes hand. Denna önskan bifölls, med vilkor att paschans blifvande ge mål skyddas mot följderna af en skilsmessa, och att de döttrar, som blefve en frukt af detta äktenskap, skulle uppfostras uti kristna religionen. Paschan ingick härpå och förband sig att, i bändelse af skilsmessa, betala sin gemål en summa af 300,000 piaster. Första barnet blef en dotter, och paschan har, enligt öfverenskommelsen, låtit meddela henne dopet. AMERIKA. Enligt underrättelser från Newyork af den 7 dennes, hade staden Neworleans varit hemsökt af en förfärlig vådeld. Den förorsakade skadan beräknas till öfver en million dollars. Bland annat hade 40,000 balar bomull dervid blifvit lågornas rof. Staten Louisianas guvernör hade den 15 Mars med sin sanktion bekräftat en lag angående negrerna. Uti densamma anbefallas polismyndigheterna att genast fasttaga och sätta i fängelse hvarje främling med svart ärg, antingen han färdas till fots eller på jernbanan, till lands eler vatten. Vare sig att någon af denna sålunda fogelfria race ankommer till Louisiana-:från någon annan af Förenta Staterna, eller från hvilket annat land som helst i hela verlden, måste han genast häktas och får under intet vilkor mot kaution lemna häktet förr än den familj eller det fartyg, hvarmed-han ankommit, åter lemnat staten Louisianas stränder. Familjens hufvudman, eller skeppets egare, får ej förr än 24 timmar före sin afresa reklamera dem åtföljande fria negrer och måste dervid aflägga ed på att de inom nämde tid verkligen afresa från staten och att de under inga omständigheter åter låta landsätta dylika negrer. Öfverträdelse af denna föreskrift bestraffas med 500 dollars i böter. Men ej nog härmed. De fria negrerna, eller deras anhöriga, måste betala kosten i fängelset med 40 cents pr dag. Skulle en ankommen främmande fri neger vara medellös, eller om han ej inom 60 dagar reklameras af någon, så eger polisdomaren att frigifva honom, mot löfte, att han inom 5 dagar lemnar statens -område. Uppfyller han ej detta löfte, och anträffas han efter denna tids förlopp, så fasttages han på nytt och dömes till tvångsarbete å tuktbuset från 3 till 12 månader. Har han utstått detta straff, men ändock icke lemnar staten, så ådömes han ytterligare 5 års tukthusstraff o. s. v. En annan paragraf uti den nya lagen ålägger skeppskaptener, konduktörer och andra innehafvare af fartyg, att vid deras ankomst till staten Louisianas hamnar, isynnerhet Neworleans, till polischefen aflemna en noggrann lista på alla kulörta passagerare som finnas ombord på fartygen. Underlåtes detta, så bestraffas sådant med 250 dollars böter för hvar och en kulört person, som anträffas å fartyget utan att vara hos polisen anmäld.