icke — kapten Bosons namnteckning ... kapten Bosons namnteckning I Jo jo, jag hör, men du förlåter mig väl om jag nu i första ögonblicket ej kan höra och se något annat än dig sjelf. Och så skall jag helsa dig från hvarenda sten på fiskläget, från. alla vänliga ansigten, från barnungarne och sniglarne och fisksals tarmadamerna — från hvarje vråi vårt gamla hem — och först. och sist från fönstret, der jag ansåg salig gumman Arnmans: balsaminer hafva stått, medan du vid rullgardinssnöret ropade: Sätt för resten soffan hvar du behagar, kära barnf, Under sådant prat kommöd de upp: Gif mig nu alla dina nyheter, så att jag sedan får språka med våra vänner ! Vid:samma tid.dessa, meddelanden. gjordes, fick kapten Boson besök af sin vän kapten Rasmusson, hvilken berättade honom att han mött tulljakten en qvarts mil utanför fiskläget-och att han blifvit nedbjuden i ruffen, der mamsell Majken slog i vinet, som beseglat den uppgjorda affären. Jag kunde icke, tillade han, lemna penningarne till någon, der jag haft större säkerhet än här med Moss och din namnteckning. Nå men för fan), utbrast Boson blodröd af harm, köpman Hansson skulle ju haft pengarna. Var det icke derföre du reste till Fjällbacka ?n 4 Ja, så var det, men menniskan spår och Gud rår. Hansson. var bortrest, och derföre gaf jag honom på båten. 3 Kapten Boson såg alldeles upptänd ut. Fördömme min dumhet — jag litade be stämdt på din förbindelse med Hansson ... Det blir väl Moss och jag som få betala fiolerna. (Forts. följer.