Aftonbladet – 13 april 1859, sida 2

tiga -menniskör, talande i en angelägenhet, som icke rör fader och dotter: Och det ät såsom en vän till Hjelm ochshans hustru jag bönfaller hos den rike köpmannen att han ville göra afseende på-den hotande fåra, som står för den fattige köpmannens dörr. Ja, orden kan, du lägga , Det återstår ännu ett par, som jag hoppas pappa lemnar en mera utsträckt bemärkelse. Om Hjelms ruin blir oundviklig och han i fattigdom och slutligen elände kommer att qvarbo här på stranden, då vill jag just undra om pappa kan serdet lika kallblodigt som det närvarande tillståndet: Blefve icke pappa då tvungen till handräckniogar;. som . säkerligen aldrig kunde gäldas.s 3 ; Det der är då sundt och klart förstånd... Supponerar ått det icke kan disputeras... Fördömdt att jag skulle: gå i diskonten I : Åh, det var icke det värsta. Värre var att pappa rent af uppmuntrade dem till den affär, hvartill diskontlsnet behöfdes, Det skedde, efter hvad päppa minnes, vid samma:-tid som Holt med pappas -bifall... Nå, hvad vardet du egentligen ville för Hjelm? Du kan väl för fan begripa att jag icke har mina penningar pladerade i byrålådan heller: Jag önskade endäst att pappa ville skrifva på som borgensmar för det större? kapital; som pappa vet kapteu Rasmusson har inne. 4 Nå, för djefvuln, .du-bar icke måttliga pretentioner heller! Tror du dessutom att kap ten Rasmusson lemnar så mycket penningar åt Hjelm ?, : FANER Han lemnar dem till hvem som helst, se dan då åt Hjelm, mot en sådan garanti, som pappas namiiteckning. Jaha ja, det förstås, stryk mig om munnen med-hartassen...:: Men Oförutsatt att jag nu vore så splitter galen och ginge in på den här