Aftonbladet – 12 april 1859, sida 2

ter honom Ryssland och Amerika, men till den senare hafva dessa båda yngre stater ännu icke hunnit blifva riktigt färdiga. Det gäller att komma före dem och att upphinna Danmark. Afsättning för ladugårdsprodukter skulle vi ej komma att på århundraden sakna. Europa blir nemligen mer och mer en fabriksort — ett Sheffield eller Manchester istort — som förser den öfriga verlden med dess kläder, redskap och lyxartiklar. Ostindien med 130 millioner -menniskor, Kina med :3—400 millioner, Afrika, Sydamerika, Australien med växande befolkningar taga år från år mer och mer fabriksartiklar från Europa och kunna under en lång framtid icke lemna annat än råvaror i utbyte. I samma mån som fabriksindustrien upptager flera armar och befolkningen växer i.de stora indusfriländerna England, Frankrike och Tyskland, måste behofvet af ladugårdsprodukter der tillväxa och sådana der finna afsättning. Priserna på smör och fläsk — två artiklar, hvilka Sverge har lätt att producera och xportera — noterades i parti vid slutet af förra månaden som följer: i London holländskt och Jersey Smör 16 å 18 rär pr 18, i Hamburg danskt smör 10 å 144, rdr, meklenburgiskt 14 rdr, Slesvigs 15 å 16 rdr, holsteinskt 16 å 17 rdr, ordinära sorter 7 å 10 rdr pr 18. Kött i London 17 å 21. sk. marken. Späck i London, i parti, 8 å 9 rdr pr 18. Skinka i Hamburg: vestfalisk 22 å 24, holsteinsk 20 å 21 sk. pr 4. Dessa priser görå det redan möjligt att exportera smör, hvaraf äfven i fjol utgått cirka 10,010 18, och väl gödda kreatur från vestra eller södra orterna. Äfven med fläsk torde exportförsök kunna göras då det i Vestergötland gäller 3 rdr pundet. Det vore ett förtjenstfullt företag om några handlande lade sig på denna branche och till en början genom smärre försök inhemtade kännedom om hvad slag af smör, fläsk m. m., som har bästa utsigt att vinna afsättning utomlands. Hutvudvilkoret för en förbättrad och utvidgad ladugårdsproduktion är dock naturligtvis att landtmannen icke säljer bort allt för mycket af sin hafra och att han odlar äfven andra foderväxter. Särdeles fästa viuppmärksamheten derpå, att det icke torde vara skäl för honom att vid utsädet i år spekulera på lika höga hafrepriser i höst, som de under senaste åren gällande, ty just dessa höga priser locka många jordegare i alla länder att så mera hafra än vanligt, hvarigenom öfverproduktion måste uppkomma,