Aftonbladet – 8 april 1859, sida 3

ett veckar.de för att gå under mitt befäl, så få vi skiljas på vår sammanväg, och hvar. ta sin. För mej anbelanger det då slätt inte att stå under en, som inte var född, när jag reste som understyrman.. Det är först på de sista femton: åren som jag varit förste båtekar! ni här hemma vid Bottnastranden — fast nu har Jag lagt ner alltsammaån och bör som min egen med lotsålderman på Ufklippan. Jesses, j blir så högtidlig att j riktigt sätter mej i ledsamhet! Låt oss aldrig mer tala om aDnat än att jhar eran vilja fram. Jag rättar mej efter signaleringen ... Men hö; j, Gädda, jag vill ändå uppmana er till att inte för ofta rifva er bakom örat, när jag har mitt behag åt att tala. Vi få se, Vb få sel! svarade Gädda ... Def ha vi nu Mörkön rätt framför oss, Vi komma i ärendet, du vet, för att höra efter om bröderna vill gå i handelsköp: med patron Hjelm angående bjelklagret han har inne. Det vet jag regalt... Men tycker j inte, Gädda, att den här Mörkön ser ut liksom en fästebygd gård? Klippa på klippa med remnor som sköttgluggar — och så ligger huset tätt in i klippgården, så att det är som förtrolladt alltihop. : Ja ja de visste nog hur de byggde! Och så ha de bandbundar, som ingen skyllerpost kan skrika maken till.::.: se så, börja de inte allaredan .. Bäst det är, kommer väl hufvut af Tuve oppstickande. I sa. ordet — der. är hån. Hå Och nu syntes. verkligen .ofvanföre dehögre hällarne vår :gamle bekante Tuve Esbjörrisson, hvilken :vi sist träffade; då hair i sällskap med den. vida farligare brodern i mörka natten och mörka vattnet följde efter tulljakten från stranz den vid Utterbohufvud. När Tuve fick se hvem som var i båten, eller rättare hvem som varit der, ty de bägge