Aftonbladet – 8 april 1859, sida 2

löde anmälde. Den 5 dennes voro åter ytterligare 3 inkallade, deraf 39 fråndömdes burskapsrätt, 14 oro dels döde, dels hade de uppsagt burskap. (Sy. T.) Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 27 Mars. Sedan -mitt.sista. bref i början af denna månad har den politiska ställningen väsendtligen örändrat sig och skenbart tills. vidare börjat uta mot fred. I och med kongressen, hvarill alla, stormakterna. gifvit sitt. samtycke,. är len italienska frågan visserligen icke löst, och let vore ej första gången, som en stormaktcongress endast tjenat till att visa hela verl-. len omöjligheten af att blifva ense samt att åta kriget synas oundvikligt: Kongressen likrar ännu blott ett oskrifvet pappersblad, och. ramtiden. skall utvisa, om den skall medföra. vågot annat. resultat. än Wienerkonferensen år, 1853, hvilken Österrike bragte å bane, endast ör att diplomatiskt isolera Ryssland, . Det vill i allmänhet synas, som om furst 3ortschakoff hade för sig en annudire af den yrientaliska krisen och deri sloge upp dag efer dag, för att göra Österrike detsamma, som let då gjorde Ryssland. Den moskovitiska: politiken höljde sig till en början i skenbart. passiv tystnad. Hästutförselförbudet af den 10. Mars, ögonskenligen, trots dess uppförgyllande if Wiener-Zeitung, riktadt ensamt mot Österrike, var första vinken. om den kurs, som den; ryska politiken: styrde; : Men det skulle ej stanna dervid: Å Lord Cowley hade väl icke från Wien medfört freden, men likväl ett -handfäste för underhandlingar. . Den . engelsk-preussiska ber medlingen . (ehuru Preussen blott i andra linien.understödde Englands. diplomatiska .manövrer) åsågs af Frankrike och Ryssland med tyst, om också klokt doldt missnöje. Man fruktade nu att få se dem framträda på ett verksamt sätt. Om de makter, som voro Österrikes antagonister, afböjt bemedlingen,! så skulle den allmänna meningen hafva beskyllt dem att vilja sha krig till hvad pris som helst. Den fredliga stämning, som är rådande inom den franska befolkningen, skulle derigenom hemtat ny styrka, och det lilla parti, som önskade krig till hvad pris som helst, blifvit ännu mera isoleradt. För att förekomma detta, trädde Ryssland raskt emel-; lan och fordrade i samband med de förberedande -resultater;den: Cowleyska. missionen. vunnit, sammankallandet;:af en kongress, hvartill England och Preussen -beredvilligt samtyckte, och hvilken Österrike naturligtvis ej kunde undandraga sig. : Österrikes diplomatiska isolering var fullständig, och. Rysslands coup de Jarnac, såsom. en diplomat skarpt nog benämt det, hade på ett kännbart sätt träffat Österrike. — Detta är; var öfvertygad derom, verkliga gången af det. fredsfälttåg, som inför den. förvånade -mensklighetens ögon blifvit öppnadt, och fakta skola snart ådagalägga, att min framställning deraf är riktig. Blott i en enda punkt torde den rysktfranska . beräkningen. vara felaktig,..nemli-. gen hvad beträffar hoppet, att Englands och Preussens förmedlande. ställning. skulle förvandlas till. en fientlig neutralitef:Deremot uppresa sig Englands intresse. att skydda den europeiska områdesfördelningen af 1815 samt Preussens ställning i-tyska förbundet,som icke tillåter att Österrike helt och hållet uppgifves. Det försäkras, till och med.af väl underrättade personer, att England för vissa fall och mot vissa eftergifter af Österrike lofvat wienerkabinettet sitt understöd ända. till en bestämd punkt. Man. har skäl att antaga, att detta. Englands eventuella löfte ej litet bidragit till. den fredliga vändningen. Icke desto mindre skall Österrike på kongressen få en hård kamp att uthärda. Wienerkabinettet skulle sannerligen göra klokt, om det före inträdet i kongressen sattesig i godt förstånd med Preussen. Men dertill har nämde kabinetts stolthet hittills icke velat beqväma sig. Det skall se-sig i elfte timman. och då faran hotande går dess planer på lifvet tvunget till ett dylikt närmande till sina kamrater 1 tyska förbundet. Men då skall Österrike erhålla mindre, än. det genom en klokare politik kunnat erhålla: b Med ett ord, situationen beherrskas ännu alltjemt af dentanken, att kongressen endast skall utgöra ett intermezzo i det stora drama, som förberedes i Italien. Ingen diplomat, ingen statsman tror, att kongressen skall åstadkomma frågans definitiva lösning. Österrike bar visserligen, enligt de senaste underrättelserna, antagit de. af England. föreslagna vilkoren för kongressen, men alla makterna in träda i den rådplägande församlingen med dolda planer, och att dessa hos Frankrike åtminstone ej syfta åt fred, bevisa de rustningar, hvilka, enligt säkra underrättelser, fortsättas i stor skala i Frankrike. Jag. lofvade. meddela sett och annat om den nyaste broschyrlitteraturen. Den hotar att uppsvälla till en verklig syndaflod. Den redan omnämda flygskriften: Preussen och den italienska frågan har väckt ett uppseende, som ej står i någon proportion till Laguerronieres på tyska öfversatta pamflett. Man ansåg Heinrich von Arnim, f. d. utrikesminister och nuvarande representanten för Berlin, såsom broöschyrens författare. Detta misstag gjorde, att skriften fick flera upplagor; men H. v. Arvim har kraftigt desavuerat all delaktighet deri, samt i ett anförande i representantkammaren vinn om. . Det visste också nådig domarn att