Aftonbladet – 7 april 1859, sida 2

blifvit anlagda i icke mindre än 7 af Euroas hufvudstäder, eller Paris, Neapel, Rom, Lissabon, Wien, Turin och Köpenhamn samt utt under innevarande århundrade universiteer blifvit grundade i 7 andra hufvudstäder, remligen Berlin, Kristiania, S:t Petersburg, Minchen, Helsingfors, Brissel och Athen. Besynnerligt nog räknar likväl författaren dervid icke till hufvudstäder Warscbau.i Polen, Bern i Sehkweitz, Edinburg i Skottland, Dubin i Irland, Breslau i Schlesien, Prag i Böhmen (grundadt redan under medeltiden), Pesth . Ungern, Corfu på de Joniska öarne m. fl. Oss synas dessa fakta allt för tydligt utmärka att man verkligen i de förnämsta och allra flesta af Europas länder just varit af den mening, att universiteten borde förläggas till hufvudstäderna, så att Sverge är ett bland de få länder, hvars hufvudstad -ännu . saknar en högskola. Vi befara fördenskull, att den af författaren temligen ofullständigt uppgjorda statistiken bevisar just motsatsen af hvad han önskade bevisa. Temligen oegentligt synes det äfven vara att hänföra Leipzig med 70,000 invånare, Edinburg med 190,000, Dublin med 380,000, Breslau med 110,000, Gent med 112.000, Lättich med 78,000 o. s. v. till småstäder, jemförliga med Upsala, som räknar en befolkning af omkring 6000 — ett så ringa antal, att vi icke hafva oss bekant någon universitetsstad i Europa som har så få invånare. Heidelberg , Göttingen och Bonn, som äro bland de minsta, hafva dock mer än dubbelt så många, och sjelfva de allra minsta, Jena och Giessen, räkna flera. Följaktligen lära vi kunna utur författarens argumentation för bibehållande af universitetet i Upsala kunna helt och hållet bortregistrera de exempel, han till stöd härför citerar från Tyskland, såsom alldeles icke tillämpliga. Lika litet lärer Upsala. skörda någon särdeles heder genom den af författaren anstälda jemförelse med Heidelberg, der man utgifver fyra förträffliga vetenskapliga tidskrifter, då man i Upsala icke utgifver en enda sådan. Detta måtte väl bevisa att Upsala universitet. åtminstone i.fråga om vetenskaplig produktion lefver ett tynande lif. Att i öfrigt den vetenskapliga odlingenp högst väsentligt vinner genom en vexelverkan mellan teorien och praktiken derpå bedja vi att få åberopa ett specielt exempel, just från Stockholm. :Det är nemligen den vetenskapliga odlingens framsteg inom de medicinska vetenskapernas område, sedan det s. k. Carolinska institutet här grundlades och de kliniska föreläsningarne började hållas vid de flera särskilta större sjukanstalter i hufvudstaden. Och månne det kan bestridas, att Sverges talrika och numera så högt aktade läkarekår för sin högre, vetenskapliga odling och sin större skicklighet än för några decennier tillbaka, står 1 oförgätliga förbindelser till de män, som på de sista 30 åren utgjort lärarepersonalen vid Carolinska institutet härstädes? Hvilken -hårdnackenhet, hvilken blindhet är det således icke, att fortfarande spjerna emot den medicinska fakultetens förflyttning till hufvudstaden, hvarigenom den vetenskapliga odlingen kunde ännu mer befrämjas och de medicinska studierna ordnas på ett ännu mer ändamålsenligt sätt, än de kunna det genom delning emellan Upsala, Lund och Stockholm. Efter diatriben mot hela universitetets förflyttning till hufvudstaden, öfvergår författaren till frågan om förflyttning dit ensamt af den juridiska fakulteten. Författarens första skäl moten sådan åtgärd är det, att den juridiska fakultetens lösryckande från universitetet skulle leda till en skadlig ensidighet, emedan äfven rättsvetenskapen är i behof af stöd: från andra vetenskaper och står i nära samband med de historiska och filosofiska. Ja, detta ärutan tvifvel sannt, och derföre önska vi vida hellre, att hela universitetet förflyttades till hufvudstaden än endast någon del deraf; men då det förra anses för dyrt och troligen ännu icke kan vinnas, så bör man ändå icke öfvergifva hoppet att vinna något i samma riktning. I detta hänseende kunna vi icke förstå, att, sedan de studerande i Upsala eller Lund idkat historiska, humanistiska, språk och filosofiska. studier, de icke sedermera, likasåväl som att stanna qvar i Up: sala eller Lund, kunna begifva sig till Stockholm för att der studera lagfarenhet, statsekonomi, medicin etc., hvilka skola utgöra deras hufvudstudier, och i hvilken specialite de skola bilda sig antingen till vetenskapsmän eller praktiska män. Atminstone kunna vi icke begripa, att en juris studiosus, som absolverar sina preliminärstudier vid universitet och sedermera icke vidare egnat sig: åt dessa, skulle få en ensidigare bildning, derföre att han ensamt läser juridik och dertill hörande vetenskaper i Stockholm, än om han sysselsätter sig med juridiska. studier i Upsala. Icke heller kunna vi fatta att, såsom författaren befarar, den historiska och filosofiska grundläggningen i studier, som bör föregå juridiska specialstudier, skulle komma att försvinna eller i hög grad försvagas derföre, att de juridiska studierna idkas på annat ställe än de förra. Vidare erinrar författaren mot juridiska fakultetens flyttning till hufvudstaden, att den täflan, som för närvarande eger rum mellan de juridiska fakulteteterna i Upsala och Lund. derigenom skulle upphöra.s . För sin del bekänner referenten sig vare fullkomligt okunnig om de frukter, en sådan täflan hitintills frambringat. Den tiden de juridiska studierna i Land stodo i godt rykte voro de som mest vanryktade i Upsala; och -resultatet häraf var intet annat än att tjogtali