Aftonbladet – 5 april 1859, sida 2

Ödmjuk hemställan till den nu församlade filnanskomitön, med afseende på undersökningen om det tilltagande välståndet 1 landet. För någon tid sedan uppträdde i Aftonbladet en insändare, som undertecknade sig J. A, G. med en skrift, som jemtej åtskilligt till försvar för den teckning chefen för finansdepartementet vid sista riksdagen gjort af det tilltagande välståndet här i landet och till beriktigande af en dervid gjord anmärkning i Aftonbladet, slutade med uppmaning att man borde tacka Försynen som låtit påföljderna af den senaste krisen öfvergå med så obetydlig känning. : Denna artikel återgafs genast med en pompös inledning af finanschefens och jernvägsintressets förste vapendragare inom pressen, Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning, som icke blott interpellerade Aftonbladet på det strängaste för en begången förvexling af brutto: och nettouppbörden af tullmedlen vid beräkningen af rikets inkomster, utan ock tilltalade Aftonbladet med stor öfverlägsenhet i ton och åtbörder för dess oförmåga. och ovilja att ej fatta hvad hr chefen för finansdepartementet, insändaren J. A. G. och Handelstidningen vilja att vi tro skola, till undanrödjande på förhand af de betänkligheter som möjligen kunde af den inskränkta mängdens tankar om sakernas ställning uppstå emot en fortsatt och ny skuldsättning till belopp af millioner i massa, för att kunna lika ovilkorligt som förra gången på det allmännas bekostnad mätta jernvägsintressenas och en mängd andra den enskilta eller korporationsegennyttans lystnader att åtkomma fördelar på det allmännas bekostnad, Med anledning af denna höga ton, syntes kort derefter i Aftonbladet en artikel som, under medgifvande, att man alltid har skäl att tacka försynen, likväl derjemte erinrade, att både insändaren J. A. G. och bundsförvandten i Handelstidningen hade glömt att under loppet af det sistlidna äret 1858 indrogos i landet åtminstone tjugosju millioner rdr rmt utländska lån, som alla innan årets slut åter utgingo dels för att omsätta befintlig skuld, dels för att ersätta ungerbalansen mellan export och import, Det frågades då tillika hurudan man väl ansåg att utgången hade blifvit och huru det hade sett ut här hemma, i fall man stället att omsätta sina affärer medelst den. ——— —DNdDVV