Aftonbladet – 31 mars 1859, sida 3

Till Bedak:ionen af Aftonbladet! I tit. tidning för den 28 dennes förekomImer början af en berättelse om det af mig förda skeppet Magdas förolyckande och om dess besättnings öden. I denna berättelse, hvars trohet jag i allmänhet kan vitsorda, förekomma likväl ett par uppgifter, som äro fullkomligt ogrundade och hvilka jag anhåller måtte blifva rättade. Berättaren, påtagligen en passagerare, som ej kunnat hafva så noga reda på hvad som angick skeppets navigering och öfriga förhållanden ombord, har uppgifvit att fartyget, vid barlastintagningen 1 Geelong, skulle ha befunnits läck. Detta var alldeles icke händelsen. Förhållandet var i sjelfva Å verket, att då fartyget, som under lossningen haft förskeppet mest nedtryckt, nu genom barlastintagningen kom på sin barlastlinie, nedflöt allt kölvattnet akterut till: pumparne, så att en betydligare pumpning än vanligt uppstod första aftonen. Sedermera läckte skeppet icke mer än vanligen plägar vara förbållandet med goda och. väl. försedda fartyg. Enda -skadan å fartyget, -:som behöfde botas, var en : lössliten kopparplåt under babords fockröst, hvilken af skeppstimmermannen fastspikades, på samma gång hah på vanligt sätt öfversåg all kopparen ofvan vattengången. Någon fråga om reparation i Geelong, kunde således på intet sätt uppstå. Hvad vidare beträffar den läcka, som förmenas ha uppstått under den storm, som mötte sedan vi gått till sjös, har berättaren äfven derutinnan misstagit sig. Skeppet sprang ingen enda gång läck; men hvarje sjöman inser, att detsamma, kämpandemed svår storm och hög, öfverbrytande sjö, skulle. gifva.mera vatten vid pumparne än under vanliga förbållanden. , Dock. behöfde pumpningen alldeles icke fortgå oupphörligt, utan pumpades blott läns en gång i hvarje vakt. Beslutet att gå öster om Australien motiverades följaktligen icke af någon fartygets oförmåga att hålla sjön, utan fattades detta beslut endast för att undvika att kryssa emot den hårdt blåsande S. V. monsunen. Slutligen torde jag få anmärka, att den korallbank, på hvilken skeppet slutligen törnade, icke finnes å något sjökort-anmärkt, och att följaktligen inga felaktiga beräkningar föranledde påstötningen. : : De förhållanden, jag här uppgifvit, vitsordas alla af den sjöförklaring, s m blifvit af mig i Sidney afgifven. samt der af mig och sju man af den bergade besättningen beedigad. Stockholm den 31 Mars 1859. 22 E. G. Österberg. Kapten Österberg har haft godheten genomse och till riktigheten vitsorda det öfriga af berättelsen, som vi nu låta här följa. -0 hh Mm tt en Kar tat BR OR 0 Fd nn Då de utsände — fullföljer berättaren — kommit tillbaka och förtäljt för de öfriga hvad de sett och hört, intogos vi alla af förskräckelse och af längtan att komma ifrån detta ställe, derefter all anledning skilda faror hotade oss. Vi började derföre försöka att så fort som möjligt komma derifrån; men som tidvattnet ej ännu börjat stiga, mötte oss härvid nya svårigheter. Vi voro tvungna att först uttaga alla saker, som funnos i båten, derefter med alla mans -tillhjelp draga den till. vattnet samt derefter åter nedbära de qvarlemnade sakerna. Alltdetta var icke något lätt göra, då man besinnar, att den sträcka, vi derunder hade att passera, utgjorde Y4 sv. mil. Då de,som hörde till styrmannens båt, voro färdiga att begifva sig af, öfverenskommo passagerarne Tyden och Lundqvist att göra ett ombyte, hvarigenom den förre skulle stiga i styrmannens, den senare ikaptenens båt. Detta arrangement föranleddes dels deraf, att hr Tyden, som var en stor och korpulent man, tyckte sig hafva bättre plats i den mindre Hårdt lastade båten, dels af kaptenens önskan att hafva under sin närmare tillsyn och vård den sjuklige och såsom patient. medföljande hr Lundqvist, Ombytet blef, såsom snart. skall visa sig, ett medel till hr Lundqvists räddning, hvaremot det, efter all sannolikhet, för hr Tydån skedde i en olycklig stund. Kaptens båt lade först ut och rodde helt sakta för att ej blifva skild från den andra. Från klockan omkring -12 till 4 lågo vi derefter vid sidan af hvarandra för ankar. Resan fortsattes derefter än under segling och än under rodd, tills mot middagstiden de begge båtarne förlorade Hvarandra ur sigte. Sedan de dock snart återfunnit hvarandra, beslöts, att en landstigning ånyo skulle försökas. En vik utsågs såsom lämplig dertill, men här mötte oss nya obehag och besvärligheter. Inkomha i-viken, började båtarne ätt stöta och bräcka -mot stenatne i bottnen, så att vi, som fruktade för deras förstöring, måste afstå från vårt landstigningsförsök -och skyndsamt begifva oss derifrån. I Sedan vi motaftonen under fullkomlig vind: stilla med årorna förtskaffat oss ett stycke, ahkrade vi mot midnatten samt fortsatte följande morgon, söndagen den fi Juni, vår föga angenäma färd. Det beslöts nu att med ens sätta kursen öfver till fasta landet (Nya Holland); och sedan kaptenen gifvit styrmannen kursen, begåfvo Vi oss af. Men sjön gick högt och väret var svårt, så att stenen, som i den förres båt begagnades till ankare, måste kastas öfver bord. På aftonen fingo vi sigte på fagta landet och mot kl. 5 voro vi invid kusten af detsamma. Det stillnade åter, så att vi måste taga till årorna och rodde öfver baikar och grund, fruktande i hvarje ögonblick att båtarne skulle stöta på och krossas. Som det emellertid var högt vatten, undgingo vi lyckligen denna fara. På bottner, hvaröfver vi sakta flöto fram, varseblefvo vi genom det I si grunda vattnet oräkneliga koraller och sjöstjernor af utmärkt skönhet och olika färgskiftningar; mellan dem uppsköto i ymnighet sjöväxter af allehanda slag, så att man tyckte sig glida fram liksom öfver en trädgård, rik på blommor och lummiga bersåer, Senare på aftonen började det att brisa upp, så att vi åter kunde sätta till segel, och krysadda Ann UNH I an hnuet I hulkan Anligt vår me me a bet fr 0 DE FE Mm 0 a tf mA 0 BA MA I FA Kn rg mm BAR mA