Aftonbladet – 30 mars 1859, sida 2

holm och Örebro gör Nerikes Nya Allahanda följande hemställan till poststyrelsen: Snart hafva vi öppet vatten och samtidigt tvifvelsatan daglig jernvägs-ångbåtsförbindelse med hufvudstaden. Då tilltager äfven behofvet af hastig postsång mellan dessa orter, och man torde med skäl kunna vänta och hoppas, att poststyrelsen i tid egnar saken förtjent uppmärksamhet och välvilja. Förra sommaren fick en postväska, innehållande både bref och tidningar, dagligen medfölja den från Stockholm afgående ångbåten att vidare, samma dag transporteras på jernväg till Örebro och tvärtom. Att lenna beqvämlighet, en gång medgifven, icke fråntages le korresponderande i Stockholm, i Örebro och i dessa städers grannskap, är väl att förmoda, och under sålana omständigheter skall mången, som ej närmare känner saken, anse, att man fått, hvad man kan önska, och bör vara nöjd. Så är dock icke förhållandet, såsom lätt kan inses af följande. Jernvägs-ångbåtsposten anländer till Stockholm och till Örebro så långt fram på eftermiddagen, att den i allmänhet först vid sjutiden på aftonen utdelas i staden. Klockan 7 stänges Örebro postkontor och sannolikt — vi erinra oss det icke — samtidigt eller snart derefter Stockholms. Före kl. 7 på aftonen skola. de bref vara å postkontoret inlemnade, som få afgå med följande dags jernvägspost. Ett bref, som erhålles om aftonen, kan således icke få besvaras med den lägenhet, som synes tillbjuda sig tolf timmar derefter. Först trettiosex timmar efter brefvets mottagande befordrar postverket svaret. Eller, för att välja ett exempel, A. i Stockholm får söndagsaftonen (med anledning af ingånget bref) skäl att skrifva till B. i Örebro för att fråga om en affärsmans misstänkta ställning. Klockan har, då brefvet är färdigt, slagit 7 på söndagsaftonen. Brefvet kan då först tisdagen. afgå och är i Örebro hos B. tisdagsafton kl. 7. Svaret får ej gå till Stockholm onsdagen, utan först torsdagen och hinner fram till A. kl. 7 på aftonen. Nu ger A. med anledning af hvad han får veta vidare order, som ej kunna gå med fredagens, utan först med. lördagens post och hinna till B. kl. 7 lördags afton. Dessa 3 bref behöfva således på vägen mellan Stockholm och Örebro 6 dagar under de bästa förhållanden, hvilket är jemt dubbelt så lång tid, som tillbörligt synes vara. Denna sak är emellertid icke alls svår att ställa till rätta, om blott viljan är god. Allt hjelpes med en breflåda, anbringad vid jernvägsstationeni Örebro och ombord på ångbåten i Stockholm, hvilken vid bantågets ankomst till Arboga fl.ttas ombord och tvärtom. Ville poststyrelsen gå i författning om anskaffande af en sådan, förvärfvade hon sig stor rätt till tacksamhet af den korresponderande allmänheten, som då alltid under sommaren kunde få besvara ett på aftonen hit från Stockholm ankommet angeläget bref med följande-dags post o. s. v. Nu blir frågan om brefbefordringen mellan Örebro och hufvudstaden är så pass stor, att det kan löna mödan eller finnas billigt att göra någonting för att underlätta densamma. Beträffande den saken få vi lemna den enkla, ur härvarande postkontors handlingar hemtade upplysning, att vidpass en tredjedel (3) af Örebro hela brefantal går till hufvudstaden. Då Örebro postkontor icke anses för någon dålig brödbit, torde väl den der tredjedelen förtjena att för sin och de sinas beqvämlighet erhålla en — breflåda. RT — — I ett bref från Bristol af den 19 dennes läses följande rörande de neapolitanska landsflyktigas emottagande i nämde stad: Vår stad här i dag varit scenen för en bland de mest utomordentliga opinionsyttringar för Italiens frihet, i anledning af de femton af de neapolitanska landsflyktiga, som anlände bit med ångaren Juverna från Cork. Avons stränder och kajerna vid landningsplatsen voro fyllda med en ofantlig folkmassa, som, då fartyget klockan 6 närmade sig hamnen, sannolikt uppgick till.:15,000 personer. Det ståtliga fartyget var prydt med flaggor, och så snart man kunde på däcket skönja de ädla neapolitanarne, fylldes luften längst flodens stränder med folkets glada hurrarop, hvilka upprepades af engelsmännen ombord samt af de landsflyktiga sjelfva, och nu blef scenen af den mest gripande. art, Då Juverna var nära hamnen, begaf sig parlamentsledamoten Langten jemte några af de mest ansedda borgrarne ombord för att betyga de modiga italienarne sin aktning och försäkra dem om folkets varma sympati. De äro i allmänhet af ett vackert utseende, ehuru några bland dem äro ålderstigna och synas ha mycket lidit af sin långa och grymma fängelsetid. Så har t. ex. Veto Porcuri blifvit lam. genom tryckningen: af de kedjor han burit under sin 27:åriga fängelsetid; och andra syntes lida i höfterna af samma orsak. Den scen; som nu följde, sedan de landsflyktiga stigit i land, öfvergår all beskrifning. Oaktadt polisens: nitiska bemödanden, uppstod den största svårighet att komma från skeppet fram till vagnarne, -i anseende till folkets ifver att få se, vidröra och trycka händerna på kung Bombas offer. De togo plats i en rad af vagnar, från hvilka hästarne spändes, hvarpå folket drog dem i en procession, företrädd af fanor och klingande musik, genom. staden. till Angel Inn, der hr Allen hade erbjudit dem gästfrihet i sitt hus. Det var under hela vägen ett verkligt triumftåg. Gatorna voro fullpackade med folk, och öfverallt hördes dånande. välkomstrop. Den folkmassa, som samlat sig. utanför Angel Inn, uppgick till flera tusen personer. Folket helsades derpå med några kraftfulla och vältaliga ord på italienska språket af signor Domenico Domez, som. önskade uttrycka den djupa erkänsla han och hans kamrater hyste för den storartade opinionsyttring, som i afton egnats dem och frihetens sak. Så snart de hade satt sin fot på det främmande fartyget, hade de beslutat. att ej gå till Amerika, om kaptenen ville föra dem-till England, der de visste, att de skulle mötas. af varma sympatier från det ädla engelska folkets sida, Men ehuru: de väl visste hvad England var, så hade de ej kunnat drömma om en opinionsyttring sådan som denna. Han-var ledsen öfver. att han ej kände deras språk, så att han kunnat säga dem huru han i djupet af sitt hjerta uppskattade deras välvilja. Öm han kunde detta ädla lands ädla språk, hade han. så mycket att säga dem. Hvarhelst de träffat engelsmän, hade de funnit sympatier, nyss i Irland, nu här i Bristol, och de skulle bevara minnet häraf så länge de lefde. Detta tal helsades med mycket bifall, och kort derpå uppsatte de Iandsflyktige en tacksägelseadress, som å deras vägnar undertecknades af Achille Argentino. Den är af följande lydelse: Till det ädla folket i staden Bristol! Under den mäktiga rörelse, som nu uppfyller våra hjertan, är det oss icke möjligt att uttrycka Fe vr ES RSS