Aftonbladet – 30 mars 1859, sida 2

nträffade, alltför yppiga växtligheten kan vara skadlig. Väderleken, omvexlande med regn och solsken, utan frost, är synnerligen tjenlig att befordra växtligheten. — Fru S. Carnegie i Göteborg har till räddningsinstitutet Råby i Skåne skänt 300 rdr rmt. — Senaste mantalsskrifning i Lund upptager befolkningen i Lunds stad. till ett antal af 8383 personer (studentkåren deruti inberäknad), af hvilka 4055 mankön och 4350 qvinkön. Det är bekant att ingen stad i Sverge under loppet af detta århundrade vunnit sådan tillväxt i folkmängd som Lund, Inom 30 år har den fördubblats. — På teatern å Södermalm uppföresi morgon, vid fru Fhorells recettspektakel, för första gången en äldre, på många år härstäles icke gifven komedi i 4 akter, Bröderna Foster, samt derefter äfven för första gången ett svenskt lustspel i 1 akt; kalladt En svartsjuk tok, af pseudonymen Uller,. Fre nm — Jerntillverkningen inom Wermlands län under år 1858 har utgjorts af: Smältstycken, stångoch ämnesjern . . 162,106 sk 16 15 8 TÅ: Stål... 9,333 6 81. Spik 10,154 13 13 Knippjern , 3,041 3 r 8 Svartsmiden .... 516 2 4 Diverse manufaktur 241008 os 0 I a Stångjernstillverkningen har således öfverstigit den för år 1857 med 22,448 skT, men deremot är maoufakturtillverkningen 3524 sk mindre än under nästföregående år. (Werml. P.) — Från sydvestra Wermland skrifves till Wermlands-Posten den 20 Mars: Från andra orter skrifves, att vintern nu tyckes vara på sitt återtåg,; här kunna vi icke ens säga att vi haft någon vinter, i vrdets egentliga (vermländska) bemärkelse, ty vi hafva ej haft slädföre mer än tre dagar i medlet af Februari månad samt ett par dagar kort före jul De större sjöarne hafva gått öppna hela vintern, med undantag af några dagar mellan jul och nyåret, så att man på dem trafikerat med lastbåtar till och med under Januari och Februari månader. Floder och bäckar hafva varit i beständig dans, pådrifven af täta regnskurar och snöglopp med sydvestlig vind; då nu våren kommer och fågeln qvittrars kunna vi dock ej med den store skalden tillägga: de lösta floder dansa, c., ty de hafva ingen gång varit bundna under hela vintern, utom några dagar vid jultiden. Om nätterna är något frost, men innan middagen följande dag har vinden merändels svängt om i syd-4. vest med regn och storm. En natt i sistlidne Januari hade vi åska med förfärlig storm och starka blixtar. Denna ombytliga vinterväderlek har på vår ort verkat lika menligt. som ett missväxtår, ty bruksegarne hafva ej fått tillräckligt kol till sitt behof och bonden har ej kunnat förtjena något genom körslor, följaktligen hafva inga penningar influtit till skatternas betalande m. m. Säkerligen har, i detta fall, vår nejd varit den mest vanlottade inom Wermland, ty af tidningarne samt af resandes berättölser hafva vi förnummit, att man i Fryksdalen, Elfdalen och Bergslagen haft hjelpligt slädföre ännu vid början af innevarande månad. På. icke längre afstånd än 5 mil österut hade man godt slädföre den 4 Mars, då vi på länge icke haft någon snö. Grönrågarne lida betydligt af den väderleken och på många ställen häromkring hafva de redan tagit svår skada. ; — Man läser i Svenska Tidningen följande utdrag ur ett bref från landsorten: Finanskomiten, som gör poliskonstaplarne i Stockholm det omak att gå i husen och räkna kreaturen, har gjort oss på landet ej obetydlig besvär. — I veckan före den sistförflutna var jag mycket syssslsatt, för att hafva allt i ordning till den T går åtta dagar sedan utlysta stämma i L. socken, alldenstund jag af hushållningssällskapet blifvit vald att densamma öfvervara och leda. I går bade vi stämma i Å. socken, till hvilken jag. måst skaffa nästan alla materialier, då brukspatron R. var frånvarande. Jag har flera qvällar sutit uppe till kl. 11 och 12 på kontoret, för att anteckna och beräkna det behöfliga, enär jag ej kunnat förlika mig med det sättet att tillvägagå, som i många socknar öfvats, att nemligen lemna uppgifter på summor, som hafva: ingen annan grund än tycket. — Jag tror ock, att de flesta uppgifter, som finanskomitn erhåller, hafva platt intet värde. I en socken, i D. härad, blef resultatet att, sedan de först uppgifvit hvad som skördats, detta understeg hvad de sedan uppgäfvo hafva blifvit konsumeradt af kreaturen inom socknen! Det vill säga att folket hade ej fått något bröd afskördarne inom socknen! — Följande olyckshändelse har blifvit till Göteborgs Handelstidning inberättad från vestra. skärgården: Tisdagen den 15dennes på aftonen rodde strandsittaren Olof Rällson under Tofta i Thorsby socken jemte en 12-årig son uti en julle ett stycke från land för att berga en mindre, honom tillhörig segelbåt, som kommit i drift. Sedan fadern kommit ombotd å denna senare båt (vässing kallad) rodde sonen i land med jullen, i förbidan att fadern snart skulle komma efter. Men den stackärs mannen kom aldrig igen med lifvet, utan äref ut genom skären 24 mil till: sjös, der han på tredje dagen derefter hit1. tades af en fiskare från Flatholmen liggande framstupa, med höopknäppta händer, död i båten, Vinden var denna afton frisk SO. med snöyra,; så att mannen troligen blifvit förvillad och kanske icke. heller orkat ro emot vinden, kanske deraf att han förut på dagen varit ute på färd att hemtå avktionssaker, med hvilka sannolikt följt några droppar af det svenska helsovattnet — bränvinet. Mannen har tydligen dött af köld och svält: Oförlåtligt är att strandsittare och Venerskeppare, som bo på holmen Brunskär, hafva hört nödrop, men ej vågat sig ut, emedan de trodde ropen komma från gasten, som skrek mot ondt väder. Så stor är vidskepelsen här ute. i skärgården. Anmärkningsyärdt är, att just en af. dessa: samme skeppare var för några få år sedan nära att drunkna ej långt från sitt hem, då han gått ut på isen för att spela gast. Några raska gossar drogo upp gasten, som nu synes hafva glömt detta äfventyr: Derföre fick ni den fattige strandsittaren dö i sin båt, som var hans enda näringsfång och den enda egendom -han efterlemnar åt den arma enkan, som dock hotas med att förlora äfven detta enda, derest hon icke kan lösa igen båten med 10 rdr, hvilket fiskaren fordrar i bergarelön. — Lunds universitet. 1 Lunds Weckoblad berättas den 24 Mars:. Enligt den utkomna universitetskatalogen utgöras de särskilta studerande nationerna innevarande vårtermin af följande antal närvarande medlemmar: östgöta nation 4, götiska 16, Smålands 45, skånska 197, blekingska 43, Göteborgs 46, Kalmars 13, Vermlands 4, summa: 368. Efter fakulteterna, inom hvilka de studerande denna termin idka studier, tillhöra 65 teologiska. fakulteten, 93 juridiska, 46 medicinska och 164 filosofiska. Akademiens lärarepersonal utgöres af 4 professores emeriti, 24 ordinarie professorer, 1 e. o. professor, 1adjunetus emeritus, 13ordinarie adjunkter, 1 e. 0. adjunkt. 19 docenter och 4 exercitiemästare. i ST RA ON JR KR I JA är RA RAS Ja) Sf fn RN I Ks